” På tavlan som jag arbetar med och som jag ska kalla Guernica, och i alla mina senare konstverk uttrycker jag klart mitt avståndstagande av den militära kast som har sänkt Spanien i en ocean av smärta och död.” – Pablo Picasso Av Britt-Marie Ekman

Sedan 1931 då man röstade för eller emot monarkin och republikanerna vann valet, hade det varit blodiga sammanstötningar i Spanien. Under de kommande åren växlade sedan makten mellan högerfalangen och republikanerna. 1934 grep Franco in med trupper på högerns sida.
Efter 1936 års val då republikanerna åter kom till makten rådde kaos i landet, mord, bränder, strejker, fängslanden. 17 juli 1936 bröt ett veritabelt krig ut, Spanska inbördeskriget. Franco med trupper från Marocko, tågade mot Madrid.

Förstärkning
Han fick förstärkning: Hitler sände hundratals flygplan, artilleripjäser, stridsvagnar samt 10.000 soldater. Mussolini skickade 600 plan och 40.000 soldater. Stalin svarade med 3.000 man till republikanernas hjälp mot att han fick hela spanska guldreserven värd 5 miljarder kronor.
Spanien blev som ett stort övningsområde inför andra världskriget. Europas övriga länder gjorde en överenskommelse: Ingen hjälp till Spanien. Trots detta kom 4.000 frivilliga, 500 från Sverige.
Sammandrabbningarna var förskräckliga och spanska folket led svårt. Republikanerna gjorde hårt motstånd men efter tre års krig segrade andra sidan som kallat sig nationalister.

Bombangrepp
Pablo Picasso vistades i Frankrike sedan 1903. Där fick han beställning på ett verk som skulle ställas ut i den spanska paviljongen under den internationella utställningen 1937. Paviljongen skulle vara propaganda för den spanska republiken och tänktes dra en mängd besökare.
Klockan 16.40 den 27 april 1937 skedde ett massivt bombangrepp av tyska Luftwaffe förstärkt med italienskt flyg. 43 tyska Heinkel III och Junkers 52 vräkte ner 50.000 explosiva splitterbomber över staden Guernica i Baskien, 30 km från Bilbao.
Guernica hade 7.000 invånare men i april 1937 var staden fylld av civila flyktingar. Förstörelsen var total då också brandbomber fälldes. Fyra timmar varade attacken. 1.645 civila dog och hundratals var sårade och utan hem. Antalet döda var mer än hälften av offren i terrorattacken 11 september i New York och anfallet lika oväntat.

Heliga stad
Guernica var baskernas heliga stad. Där fanns en ek vid vilken baskernas ledare brukade träffas vid viktiga förhandlingar och där spanska kungar svurit en ed att respektera baskernas lokala rättigheter. Guernica var 1937 huvudstad i Baskien efter dess självständighetsförklaring 1931. Två vapenfabriker i stadens ytterområde, som kanske var målet för attacken, klarade sig liksom eken. Staden Guernica var utplånad.
Människor blev oerhört upprörda över bombardemanget, inte minst Picasso, som redan fyra dagar senare påbörjade skisser till det som sedan blev den stora målningen Guernica, färdig den 4 juli samma år.

Utställningar
Picassos målning Guernica är stor, 3,51 gånger 7,82 m. Den är utförd i olja på duk i svart-vitt och gråskalor med någon liten antydd rosa färg och är ansedd som hans viktigaste verk. Konstnären erhöll 150.000 franc.
Kvittot, enligt vilket tavlan skulle doneras till republikens regering, har dock försvunnit. Republikens nederlag 1939 skapade osäkerhet om Guernicas slutgiltiga öde.
När utställningen i republikanska paviljongen i Paris var slut, visades tavlan i de skandinaviska länderna, London och – efter Francos seger – i USA för att upprätta en fond som stöd till spanska flyktingar. Målningen placerades enligt Picassos önskan på Museum of Modern Art (MOMA) i New York. Mellan 1932 och 52 visades den runt om i USA, sedan i Brasilien, Italien och flera europeiska städer innan den landade i New York på MOMA igen.
Under Vietnamkriget blev den föremål för antikrigsrörelser. 1974, under protester mot Richard Nixon, målades ”Kill Lies All” med rödfärg över tavlan. Lyckligtvis var det lätt att ta bort meddelandet.

Till Madrid
1968 uttryckte Franco en önskan om att Guernica skulle återställas till Spanien. Picasso nekade. Först när det åter blev republik i landet, och han tillade ”upprättelse av frihet och demokratiska institutioner”. Picasso dog 1973, Franco 1975.
Efter den senares död blev Spanien en konstitutionell monarki, och man diskuterade om den representerade republiken som Picasso angett som villkor för överlämnandet. 1981 kom i alla fall Guernica till Pradomuséet i Madrid.
På grund av utrymmesskäl flyttades målningen till ett specialgalleri, Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia. Från Baskien finns önskemål om att ha tavlan där, åtminstone som temporal utställning i Bilbao.

Beskrivning
Scenen är ett rum med öppning till vänster. En storögd tjur står över en sörjande kvinna som har ett dött barn i famnen.
I mitten är en häst i skärande smärta då den blivit genomstungen med ett spjut. Hästens mule och tänder bildar en dödskalle.
En tjur ses sluka hästen underifrån. Tjurens huvud bildas av hästens hela framben som har knäet på marken. Knäskålen ses som huvudets nos, ett horn i hästens bröst.
Under hästen ligger en sårad soldat vars arm griper om ett svärd ur vilket en blomma växer.
En lampa i form av ett öga lyser över den sargade hästen.
Till höger om hästen stapplar en böjd en kvinna som riktar blicken mot lampan och över henne liksom flyter en kvinnofigur in genom ett fönster. Kvinnan håller en brinnande lampa i handen.
Längst till höger är en del som saknas i många reproduktioner, en skrikande kvinna som faller genom en byggnad i brand.

Symboliken
När Picasso tillfrågades om symboliken i tavlan sa han:
”Den här tjuren är en tjur och den här hästen är en häst . Om ni lägger en mening i vissa delar av min målning, kanske den är sann, men det är inte min avsikt att ge den meningen. Idéer och slutsatser har ni fått, det fick jag också, men instinktivt, omedvetet…, jag målar objekten för vad de är.”
Det finns dock konsthistoriker som anser tjuren vara en symbol för Spanien och även brutalitet. Hästen symboliserar spanska folket.

Kopia i FN
Nelson Rockefeller skänkte en kopia till FN i New York. Den hänger i hallen till Säkerhetsrådets rum.
Målningen, som visar avsky för krig, våld och brutalitet, ansågs olämplig som bakgrund, så den täcktes över, då USA:s utrikesminister Colin Powell propagerade i FN för ett krig mot Irak i februari 2003!
Källor: Magasinet CLIO, revista de historia nr 41, spanska och engelska Internetartiklar, Herman Lindqvist: Spanien.