Vi har sett bilder från Frankrike med lantbrukare som protesterar mot dåliga förhållanden genom att helt blockera motorvägar. Nu händer samma sak i Andalusien och övriga Spanien som betraktas som Europas skafferi. Lantbrukare är på krigsstigen när skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris i butik ökar till 600 procent. Av Ola Josefsson
På Twitter: @JosefssonOla
Det började i höstas med att hundratusentals lantbrukare protesterade mot låga inköpspriser på jordbruksprodukter och har fortsatt efter nyåret med höjningen av minimilönen för de anställda till 950 euro i månaden. Lantbrukare från olika delar av Spanien tågade till Madrid och protesterade vid Jordbruksdepartementet under parollen #AgricultoresAlLímite
Under våren väntas manifestationerna fortsätta om inget görs för att göra livet lättare för dem som väljer att leva och arbeta på landsbygden.
Under fjolåret sjönk lönsamheten i jordbruket med 8,6 procent. Och EU meddelar att stödet till lantbruket sänks. Förbund som Asaja, COAG, UPA, Infaoliva och olika kooperativ uppmanar till manifestationer.
Jordbruksdepartementet har lovat åtgärder och den ansvarige ministern Luis Planas vill få igenom en lag som hindrar detaljhandeln att sälja jordbruksprodukter till underpris.
Den spanska landsbygden berör. Jag får härliga intryck när jag sluter ögonen och dagdrömmer om får– och gethjordar, och odlingar av alla de slag. Det öppna landskapet, vinden mot kinden och dofterna. Vad är bättre än att resa runt på landsbygden, köpa frukt och grönsaker av en lantbrukare, stanna till vid en ostproducent eller köpa några trevliga buteljer vid en gårdsförsäljning jämte en bodega. Vi har det bra i Spanien.
I provinsen Málaga står jordbruket och boskapsskötseln för 5,74 procent av BNP och sysselsätter cirka 18.000 personer. Provinsens lantbrukare är på krigsstigen när avståndet mellan inköpspriset och försäljningspriset i butik vidgas. I provinsen ökar priset på varan generellt nära fem gånger genom olika mellanhänder från producent till konsument.
Siffror från Junta de Andalucía visar att under fjolåret fick lantbrukaren i genomsnitt 1,32 euro för ett kilo vitlök, tomater 0,62 céntimos/Kg, avokado 2,62€/Kg, gul lök 0,42 céntimos/Kg, apelsiner 0,18 céntimos/Kg och mjölk 0,34 céntimos/liter.
I butik betalade vi konsumenter i genomsnitt för vitlöken 4,07€/Kg, tomater 1,70€/Kg, avokado 3,51€/Kg, gul lök 1,30€/Kg, apelsiner 0,88 céntimos/Kg och mjölk 0,68 céntimos/liter. Det finns exempel där varan ökar 600 procent i pris.
I januari var jordbruksprodukterna fyra så gånger dyra om vi jämför inköpspriset hos lantbrukaren med försäljningspriset i butik. Andra produkter som vitlök, kål, mandariner och apelsiner var sex gånger dyrare i butik än inköpspriset hos producenten.
Jordbruket står inför enorma utmaningar. Det är inte bara ett nyckfullt väder med torka och klimatförändringar. Det är också handelstullar, Brexit och ryskt embargo mot jordbruksprodukter från EU.
Lantbrukarna vill ha en lag som fastställer vad som är ett rimligt minipris på jordbruksprodukter i förhållande till produktionskostnader, en kedja från produktion till försäljning i butik.
Vi som är bosatta i Spanien betalar betydligt mindre för en korg med olika livsmedel jämfört med andra länder i Europa. Trots kontroversen om de låga inköpspriserna hos bönderna och medan regeringen skyller på de stora kedjorna visar en undersökning om konkurrenskraften att Spanien ligger på plats 22.
Enligt uppgifter från EU:s statistikbyrå Eurostat från december så låg de spanska priserna på livsmedel på 95,6 punkter och 90,9 för alkoholfria drycker. Genomsnittet för Europa var 107 respektive 100,1.
Jämför vi siffrorna med Holland som ligger i topp med index 191,1 följt av Schweiz, 163,6, Norge, 160,8, Island, 149,6 och Danmark med 129,9 så kan vi konstatera att livsmedel i Spanien är betydligt billigare. Sverige får index 118, 1 medan Spanien får 95,6.
Hur blir det om vi bara plockar ner frukt och grönsaker i vår korg? Även då finns det en stor prisskillnad mellan butiker i Spanien och andra länder. Spanien får index 84,2. Det räcker att gå till grannlandet Portugal som får 105,6 så blir jordbruksprodukter betydligt dyrare. Ännu dyrare är det i Grekland med index 118,7 och Norge med 146.
Vilka vinster gör de stora kedjorna med tanke på vad lantbrukaren får i sin hand till försäljningspriset i butik? Enligt en studie av konsultfirman Future Retail över de tio största livsmedelskedjorna i Spanien så ligger vinstmarginalen generellt på 2,85 procent.
Mercadona som är störst har en vinstmarginal på 2,66 procent medan Carrefour ligger på hela 7,6 procent.
Så vem är då orsak till lantbrukarnas missnöje? Frågan är komplicerad och det är en lång kedja från produktion, livsmedelsindustri och distribution med flera mellanhänder som var och en ska täcka sina kostnader.
Beroende på vem vi frågar får vi olika svar varför prisskillnaden är så stor. Förbundet COAG pekar på distributionssektorn och deras dominerande ställning. Enligt Fepex bär globaliseringen skulden där frukt- och grönsaksodlingar utsätts för starkt press från konkurrenter som Marocko eller Tunisien med lägre produktionskostnader.
Orättvis konkurrens, låga priser, stigande kostnader för gödsel och bekämpningsmedel mot skadeinsekter, klimatförändringar, nedskärningar av EU-stöd bland mycket annat. Jordbruket går sin tuffaste tid till mötes.
Det krävs jämvikt och en rättvis fördelning som svarar på en fungerande marknadsekonomi i kedjan från att potatisen växer i jorden till att den hamnar på tallriken. Samtidigt som kedjans konkurrenskraft säkerställs.