Det finns ingen som sitter vid ratten i det här landet. Så sammanfattade en chockad ordförande för föreningen för terrorismen offer (Asociación de Víctimas del Terrorismo) Maite Araluce efter beskedet att landets regering vill minska fängelsestraffen för 44 dömda ETA-terrorister.
Till grund ligger en europeisk bestämmelse att dömda har rätt att dra av den tid de har suttit frihetsberövade i andra länder som Frankrike.
Spanien s-regering under ledning av Pedro Sánchez är i stort behov av stöd från det baskiska vänsternationalistiska partiet EH Bildu som är vänstergerillan terrorstämplade ETA:s politiska gren efter att de valt att lägga ner vapnen.
Att minska fängelsestraffen för dömda terrorister är ett gammalt krav från EH Bildu förutom att dömda ETA-terrorister ska kunna ”flytta hem” och avtjäna straffen i anstalter i Baskien.
Kongressen godkände lagändringen den 18 september att ETA-fångar ska kunna tillgodoräkna sig den tid de suttit frihetsberövade i utlandet i fängelsestraffet som utdöms i Spanien.
För den nationalistiska vänstern i Baskien är de 129 dömda ETA-medlemmar som fortfarande är fängslade en börda som EH Bildu vill bli av med så snart som möjligt.
Att sätta press på regeringschefen Pedro Sánchez som inte har egen majoritet i kongressen är en taktik de använder sig av. Sánchez och socialistpartiet PSOE och koalitionspartnern vänsteralliansen Sumar behöver stöd av vänsterradikala EH Bildu.
Beslutet om strafflindring för 44 ETA-terrorister stoppas i senaten enligt oppositionspartiet Partido Popular som kallar det för ”oanständigt”. PP är i majoritet i senaten men var samtidigt med om att ta beslutet tidigare om att följa den europeiska bestämmelsen att dömda fångar i Spanien kan tillgodogöra sig den tid de suttit frihetsberövade i utlandet.
Till nyhetsbyrån Europa Press säger Alberto Núñez Feijóo (Partido Popular) att fel har begåtts och han betonar att det finns en ”moralisk avgrund” mellan att göra ett misstag i den parlamentariska processen eller att främja en lagförändring för att sänka straffen för terrorister. Núñez Feijóo kräver att regeringen sätter stopp för ”denna skändlighet”.
Sánchezregeringen och EH Bildu har även nått en överenskommelse om att reformera ”munkavlelagen” som kom för att försvara medborgarnas säkerhet vid oroligheter och kravaller vid offentliga byggnader.
Nyligen beslutades det att Harriet Iragi som dömdes till 128 års fängelse efter att år 2000 ha mördat lokalpolitikern José María Martín Carpena i Málaga samt läkaren Antonio Muñoz Cariñanos i Sevilla och advokaten Luis Portero i Granada har blivit benådad och fått strafflindring, så kallad tredje gradens straff. Det betyder att Iragi efter bara 24 år i fängelse från nu kan njuta av viss frihet under vissa dagar.
Det beslutet har överklagats.
