Nu är de snart här. HELGERNA med stora bokstäver. För oss svenskar är Juldagarna och Nyårsdagarna som bekant de viktigaste helgdagarna . Sedan får midsommar och påsk tycka vad de vill. Spanjorerna, som aldrig missar chansen att fira FIESTA, passar dessutom på att fira Jul två gånger. Men egentligen är PÅSKEN den viktigaste helgen i Spanien. Men det är en annan historia. Nu ska vi koncentrera oss på jul & nyår Av Morgan Skantz

Koncentrera och koncentrera, förresten. Det är inte riktigt sant. Artikeln kommer i och för sig att ta avstamp i några av de drycker som hör HELGERNA till. Men sedan kommer den att spreta iväg åt olika håll.

Julglöggen
Vi börjar med den mest klassiska av alla juldrycker, Julglöggen. Och då väljer jag att uttrycka mig fullständigt klart: Glöggen ska smaka GLÖGG (!), varken mer eller mindre.
Att svenska glöggproducenter verkar ha gripits av produktutvecklingspanik gör knappast någon människa glad. Herrgårds Lakrits, Lucia Choklad, Dufvenkrooks Choklad, Jul 2010 spetsad med Madiera… Nej, tack! Samtliga klarar vi oss gott utan! Gör din egen; den blir alltid bäst. Ett bra rödvin, klassiska glöggkryddor, Cinzano (jag vet, från Italien…), spetsat med en skvätt Brandy och saken är klar.

Julgodiset och dryckesvalet
Nötter i alla dess former, chokladtryfflar, russin, dadlar, turrón och mantecados hör hemma i ett välsorterat spansksvenskt helghem. Mantecados? Jo, det är så de heter de här spanska smulande smöriga småkakorna. Det finns dock ett tricks att minska smulandet. Medan kakan ligger kvar i papperet; knåda den ordentligt och vips så har smulorna blandat sig med resten av kakan. Vad dricka till då? Till smörkakorna och allt annat julgodis sitter en Vino Dulce klockrent, ett sött vin alltså. Men som alla de bästa söta vinerna ska det inte vara sötsliskigt. Min personliga favorit heter Misterio Dulce och kommer från Huelva, närmare bestämt från vinområdet D.O. Condado de Huelva.

Tjugo år på ekfat
Vinet Misterio Dulce är till hundra procent gjort på den lokala druvsorten Zalema. Att druvorna växer i en vingård, som tidigare varit en mandelodling, återspeglar sig tydligt i den långa eftersmaken. Men innan vi känner denna härliga sötmandel fylls gommen av en balanserad fikonsötma med ett uppfriskande stänk av citrushonung. Inget som helst sötsliskigt över det här vinet inte. Sött och friskt!
Med en mycket vacker färg av mörk bärnsten.
En skvätt av detta vin förvandlar dessutom vilken sås som helst till en oförglömlig upplevelse.
Att kocken trivs med ett glas av samma vin vid sin sida medan han tillagar sina läckra rätter är ett annat faktum, som vi tills vidare lämnar dit hän.
Vinet har innan det buteljerats legat på ekfat i en Criadera (mer om detta i en senare artikel) under mer än 25 år!

Inte surt sa räven…
Vingårdarna runt om i Spanien har nu gått in i sin vintervila. På ”vår egen” andalusiska vingård nordost om Sevilla har också den första snön redan hunnit falla. För inte så länge sedan hade vi besök av Zorro (räven på spanska), som älskar att smaska i sig de övermogna druvorna som alltid hänger kvar efter skörden. ”Det här är annat än rönnbär”, tänker nog Zorro.

Vin till sillen
Dryckesvalet till julsillen leder för de flesta svenskar tanken till Albert Engströms valaffisch från 1922:
”Kräftor Kräva Dessa Drycker!”
Men, utifall att, vi väljer bort sillsnapsen… finns det något vinalternativ? Jo men visst. Massor!
En torr Manzanilla från Sanlúcar de Barrameda, en lika torr Fino från Montilla-Moriles eller Condado de Huelva, en klassisk Vino Fino från Jerez de la Frontera för att välja viner av ”sherrytyp”. Ganska naturliga val egentligen. Vi känner ju alla till ”Sherrysill”!
Bland andra viner är det också vitt som gäller. Bland personliga favoriter plockar jag särskilt fram vin från Rueda. Antingen gjorda på den lokala druvsorten Verdejo eller på fransyskan Sauvignon Blanc.
I det senare fallet rekommenderar jag gärna Trascampanas och i det förra Monsalve. Båda från familjebodegan Bodega Gótica till priset 6,70 € respektive 6,10.
För övrigt finns därmed inget att tillägga…

… jo, förresten, ett par saker till:

Trams om Tempranillo
Mytspridningen fortsätter. Knappt hade trycksvärtan hunnit torkat i mitt senaste inlägg om hur vissa ”vinexperter” fortsätter att sprida myter från vinvärlden, förrän det var dags igen. Denna gång hamnade den urspanska druvsorten Tempranillo i skottgluggen. Med en lindrigt sagt förvirrad penna hävdade artikelförfattaren att denna urspanjorska skulle kunna vara fransk. Med Pinot Noir som en av föräldrarna. Sicket trams! Den seriösa vinvärlden slutade med sådana här spekulationer för mer än tjugo år sedan då DNA-analyser gav raka svar. Tempranillo har inte ett dugg med Pinot Noir eller andra franska druvsorter att göra. Hon är urspansk rakt igenom! Så det så.

Bröd och vatten
I nyss nämnda sammanhang hävdades också att bröd och vatten skulle vara perfekt som ”neutraliserare” vid vinprovningar. Det är de inte alls! Brödet neutraliserar inte ett dugg. Det gör bara att nästa vin smakar bröd och jäst. Dessutom sätter sig brödet mellan tänderna. Och smular ner på bordet. Nej, använd brödet när du blir sugen på en smörgås, och drick vatten när du är törstig.
Den effektivaste ”neutraliseraren” vid vinprovning är i stället BRYGGAN! Mer om BRYGGAN, som för övrigt uppfanns av undertecknad för drygt fem år sedan, på särskild plats.
BRYGGAN
När vi provar flera olika viner gäller det att få bort smaken från det tidigare vinet för att kunna smaka på nästa. Av tradition kör man i det här sammanhanget med bröd och vatten. Men det fungerar dåligt. Bryggan då? Jo, häll upp en liten skvätt av det nya vinet och svep det utan att vare sig dofta eller smaka. Där satt den. Det gamla vinet är” väck med pusta”, och vi kan opåverkade (hoppsan!) börja prova nästa vin. En annan fördel med BRYGGAN är att vi inte behöver ladda upp med en uppsjö av glas. Det räcker med ett. Om vi snurrar runt BRYGGAN och därmed samtidigt ”diskar” glaset.

MORGANS JULGLÖGG (från början LAILAS)
Det viktigaste för att lyckas med glöggen är att ge den tid. Den måste få vila. Då kör vi:
Rödvin (välj ett bra, smakrikt vin!) 2 flaskor
Cinzano ½ flaska
Skalet av en citron
Ett par skivor färsk ingefära
4 kanelstänger
20 hela kryddnejlikor
25 krossade kardemummakärnor
½ kilo brunt socker
Koka kryddorna och sockret i en del av rödvinet. Låt stå över natten. Sila och späd med resten av vinet och Cinzanon. Värm och spetsa med Brandy efter behag. Tack Laila Hjalmarsson!

¡Feliz Navidad, Feliz Noche Vieja y Feliz Año Nuevo!