Min älskade lilla pappa tog sina sista andetag klockan 11 den 20 mars på avdelning 4 på Växjö Centrallasarett. Mitt under värsta coronapandemin. Jag hade ingen möjlighet att resa upp för att vara där. Fullsatta flygplan och risken för att bli smittad av coronaviruset och överföra den till mamma gjorde att jag avstod. Det var den hittills tyngsta dagen i mitt liv. Av Ola Josefsson
På Twitter: @JosefssonOla
Den här spalten, Spanien just nu, har jag skrivit sedan 2000-talets början. Nu i april skulle den egentligen ha handlat om sköna Málaga. Om våren och försommaren när den sydspanska pärlan är som vackrast. Från platsen där min bildbyline är tagen härintill.
I stället en krönika om farsot, pandemi, virus, fruktan och död.
Om äldre människor som dog ensamma och isolerade vid vårdinrättningar och seniorboende. Om traumatiska upplevelser där anhöriga fick avstå från avsked och traditionen med likvaka. Hur ishallar i Madrids där barn, ungdomar och vuxna normalt åker skridsko, i stället blev bårhus.
Den spanska öppna ljusa glada livsstilen, kulturen och dofterna från välfyllda caféer och tapasbarer, kindpussar och kramar tycks ha blivit landets akilleshäl när väl coronakrisen drog in som en storm över landet.
Spanien är folksamlingar dygnet runt. I stället för att dricka kaffe i hemmet ses vi över en kopp kaffe i kvarterets bar. Dagligen, året runt. Det är så Spanien lever.
Spanien är dessutom inget kontantlöst samhälle. Här används mynt och sedlar till nära 80 procent. Och att kontanter och dörrhandtag bidrar till smittspridning är en väl dokumenterad sanning.
Det är lätt att vara efterklok. Viruset fanns i Spanien tidigare än vad vi först trodde. När våra blickar riktades mot Norditalien, Sydkorea och Kina pågick smittspridningen i Spanien som har ett stort utbyte med Norditalien inom näringsliv, utbildning och sport.
Så vad händer nu? Massarbetslöshet och psykisk ohälsa? De ekonomiska konsekvenserna av bekämpningen av coronasmittan kan vara ett större hot mot människors hälsa än själva viruset, menar en epidemiolog. ”Det behövs lite proportioner. Arbetslöshet leder också till för tidig död”, säger Måns Rosén, tidigare professor i epidemiologi.
Givetvis gäller det att i första hand hantera coronakrisen på ett sätt som säkrar människors hälsa och överlevnad. Men hur ska det göras när det samtidigt bidrar till ett fritt fall för ekonomin. Det är en svår balansgång för alla länder att gå.
Avgörande är att sätta in en god tillgång av tester för att begränsa de ekonomiska effekterna av coronakrisen och låta majoriteten av befolkningen försiktigt gå tillbaka till det normala samtidigt som smittade och riskgrupper identifieras och isoleras. Det menar nationalekonomer och ett antal forskare inom smittskydd och mikrobiologi.
Det har varit fantastiskt att ta del av det engagemang och stöd som finns i det spanska samhället. Inte minst applåderna från balkonger, terrasser och öppna fönster klockan 20. Till stöd för vårdpersonal, polis, militärer, civilförsvaret, socialtjänsten, ja till alla dem som sliter för att ge hjälp, support och stöd.
På min gata i Gamla stan i Fuengirola där de flesta tillhör lokalbefolkningen har dagarna i nationellt nödläge tagits med ro. Applåden klockan 20 har följts av uppmuntrande tillrop, grannar som uttryckt sitt deltagande och berättat hur dagen har varit. Den sociala stunden på kvällskvisten för att se grannar vara vid gott mod har varit viktig för många. Vi ses i morgon, sov gott, har varit avslutningsfrasen.
Spaniens kung Felipe VI har trots allvaret visat upp en positiv attityd och poängterat att ”när vi arbetar tillsammans kan vi övervinna svårigheter oavsett hur allvarliga de är”.
Via digitala plattformar umgås och samtalar människor vilket har gjort att trafiken på nätet har ökat med 80 procent. Lyssna och iaktta. Ge stöd och uppmuntran. Viktiga delar i civilsamhället.
Alla spanar vi efter ”uppmuntrande tecken” att kulmen ska vara nådd och alla pilar över smittade och döda ska börja vika neråt. Läget är fortsatt mycket allvarligt och det är för tidigt att säga när smittan når kulmen i Europa vars länder ligger i olika faser.
En klar majoritet av dödsfallen visar på en eller flera underliggande sjukdomar. En tidig undersökning i Italien visade att tre av fyra dödsfall hade högt blodtryck. Diabetes och hjärtsjukdomar var också vanligt. Majoriteten var män. Att det är underliggande sjukdomar som bidrar till dödsfallen bekräftas också av Fernando Simón, chef vid Spanien akutsjukvård.
Spanien och Italien är normalt förebilder för att leva längre i Europa. Den nyttiga Medelhavsdieten förespråkas för att få ett långt liv. Det betyder också att Spanien och Italien har en mycket äldre befolkning vilket gör att dödligheten blir högre vid utbrott som med coronaviruset.
Vi ska inte gå händelserna i förväg men redan i mars talades det om en andra våg av coronaviruset Covid-19. Läkemedelsindustrin arbetar för högtryck och ett vaccin sannolikt kommer att finnas tillgängligt först till vintern 2020/2021.
Min älskade lilla pappa dog inte på grund av sjukdomen Covid-19 som coronaviruset orsakar. Något som tiotusentals andra har gjort enbart i Spanien. Det har varit tunga dagar för många, tyngre för andra. Vi är alla berörda på ett eller annat sätt.
Hur mycket världen kommer att förändra sig efter corona återstår att se.