DET HAR FAKTISKT INTE GÅTT NÅGON STÖRRE NÖD på oss under tiden i karantän. Dagarna tycks springa iväg trots det. En bidragande orsak kan möjligen vara att vi har en stor trädgård som ska skötas och tävlingshundar som ska rastas och hållas i kondition – trots utebliven världsutställning i Madrid i april. Av Anders Rosell, chefredaktör & formgivare
Till saken hör också att vi har haft en kull valpar där ingen av dem lyckats flytta till sina nya hem på grund av alla reserestriktioner. Att underhålla valpar som är på väg in i tonåren är ingen lek, från att vara gulliga valpar blir de små fyrbenta, vasstandade hulliganer. Men nu känns det oerhört skönt att se ljuset i tunneln och att saker och ting så sakterliga börjar röra sig i riktning mot vad som förhoppningsvis är ett normalt liv igen.
När detta skrivs är vi ännu i början av fas 0 och tyvärr tillhör jag nog dem som under den här resan i karantän faktiskt hunnit bli kritisk till en hel del. Det är förstås hur lätt som helst att låta som en besserwisser, men om man studerat hur länder såsom Syd – korea, Tyskland och även Sverige har hanterat det här virusets framfart, så är det lätt att ställa sig frågan om Spanien verkligen skött detta på ett föredömligt sätt – med rätt sorts beredskap? I synnerhet då landets skatteminister nyligen uttalade att detta hittills har kostat 28,4 miljarder euro…!
Vad som än händer går livet vidare och det känns nu inte alltför långt borta att återigen få gå ut på restaurang, till frisören för dem som har håret i behåll, och bara kunna sitta på en stol och titta på folk och njuta av livsstilen som var en av grundanledning – arna till att vi faktiskt flyttade till solen.
Nu står sommaren inför dörren och låt oss hoppas att vetenskapen har rätt, att ultravioletta strålar kan ta död på det här viruset. Solstrålar har vi ju gott om!
