Jag har fortsatt bilden på näthinnan. Hur kung Juan Carlos lägger armen om Adolfo Suárez axlar. En hårt plågad Suárez som i elva år var sjuk i Alzheimers innan han somnade in. Vid ögonblicket kände han inte ens igen kungen. Av Ola Josefsson
På Twitter: @JosefssonOla
Bilden togs en aprildag 2008 när Juan Carlos hälsade på Adolfo Suárez (se bild nedan). Tillsammans hade de spelat huvudrollerna under Spaniens övergång till demokrati. Suárez, premiärminister och en nyckelperson, efter general Francisco Francos död 1975. Under Suárez ledning legaliserades politiska partier och en ny författning utarbetade, som godkändes i en folkomröstning 1978.
Och kung Juan Carlos. Trots sin uppväxt i närheten av general Franco var det klarspråk efter Francos död. Under åren som kronprins hölls hemliga möten med oppositionen i exil. Han upphävde lagen som förbjöd socialistiska och kommunistiska partier. Statskuppförsöket 1981 lyckades han avvärja genom att i ett tv-sänt tal få både folkets och militärens stöd.
Han lovade att bli en kung för alla spanjorer.
De var egentligen tre. Vi ska inte glömma bort Torcuato Fernández-Miranda. Han var arkitekten för att få till en politisk stabilitet med att övergången måste säkras ”från lagen, till lagen, genom lagen”
1981 avgick Suárez oväntat. Bara ett par dagar senare genomfördes ett kuppförsök som misslyckades, mycket tack vare att kungen inte stödde det. Då kuppledaren Antonio Tejero rusade in med vapen i hand i parlamentet, rapporterades Suárez vara en av tre ledamöter som inte gömde sig under bänkarna.
Bilden i april 2008 på Juan Carlos och Adolfo Suárez sa så mycket. Två erfarna män som hade tagit Spanien genom övergången. Bilden kommenterades under lång tid. Minnena kom tillbaka. Don Juan Carlos var oerhört populär och omtyckt. Populärare än någonsin. År 2008.
Sedan dalade populariteten. Det tog bara sex år och sonen Felipe VI tog över den spanska tronen.
En statschef med pondus och som åtnjöt stor respekt. Sedan följde utsvävande privatliv, felaktiga beslut, negativa skriverier och en bräcklig hälsa. En påstådd älskarinna med danskt ursprung. Elefantjakt i Afrika där en tidigare tagen bild publicerades i ett nytt sammanhang efter att kungen drabbats av en fallolycka vid ännu en elefantjakt 2012.
En bjudresa till Botswana som kungen tackade ja till efter att ha varit delaktig när ett konsortium av spanska företag fick kontraktet för att bygga höghastighetståg i Saudiarabien. Avtalet var värt 6.736 miljoner euro och var det största avtalet som spanska företag någonsin förhandlat fram. Det gav jobb till många spanjorer. Men vad hjälpte det.
Kungen bjöds på resan av Mohamed Eyad Kayali som står den saudiska kungafamiljen nära. Dessutom en donation på 65 miljoner euro varav en del gick till väninnan Corinna Larsen och en del hamnade på bankkonton utomland vilket skapat misstankar om penningtvätt och skattefiffel.
Bjudresan inträffade samtidigt som den ekonomiska krisen gick hårt åt de spanska hushållen. Då ägnade sig kungen åt elefantjakt i Afrika. Fel beslut, plats och tid.
Å andra sidan. Om inte den där fallolyckan inträffat hade troligtvis inte händelsen fått så stor uppmärksamhet. Men en kung på kryckor räckte. Det hjälpte inte att han var stor i stunden och bad om förlåtelse framför tv-kameran.
Minns kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia som besökte Madrid bara några dagar efter Juan Carlos ”förlåt”. ”Alla gör misstag, men ännu viktigare är att kunna be om förlåtelse. Att be om förlåtelse är svårt men det ska respekteras”, sa den svenske monarken.
Fram till den berömda elefantjakten värderades kungahuset fortsatt högt av spanjorerna. Bara ett halvår tidigare, oktober 2011, kom kungahuset på tredje plats efter försvarsmakten och media-kommunikation över vilka institutioner som fick högst betyg.
Sommaren 2019 skrev jag i denna spalt att ingenting skulle bli sig likt i Spanien. I juni ifjol meddelade exkungen att han drar sig tillbaka från offentliga uppdrag. Bilden av Don Juan Carlos som håller tal, inviger och klipper band, håller överläggningar med statschefer, reser runt i världen och stöttar näringslivet vid förhandlingar om viktiga kontrakt. Nu var det slut. Sista kapitlet. Punkt.
Så vad händer nu med monarkin i Spanien? Ytterkantsvänsterpartiet Podemos och partiledaren Pablo Iglesias driver frågan hårdast om en förändring av statsskicket. Tillsammans med Kataloniens regionpresident Quim Torra, är väl bäst och tillägga. De regionala katalanska nationalisterna har redan utropat Katalonien som republik med tillägget att ”Felipe VI är inte vår kung”.
Kung Felipe VI måste nu varsamt hantera en generell institutionell kris för monarkin. Det gäller också att nå nya generationer som inte upplevt övergången till demokrati. Skolan har ansvar att undervisa om historia och samhällskunskap men i det splittrade Spanien är det regionerna själva som lägger studieplanen.
Därför är Spanien som det är. Monarkin står sig stark i Kastilien, Balearerna eller Murcia. I andra änden Katalonien och Baskien.
Var är Don Juan Carlos I? I skrivande stund i Förenade Arabemiraten. Men var resan slutar vet nog ingen i nuläget.
