Många frågar sig hur viruset kommer påverka den reala ekonomin, frågan är befogat men ingen vet svaret. För att kunna kvantifiera effekten måste man göra ett flertal antaganden som igen bygger på spekulationer. Förhoppningen är såklart att den medicinska kompetensen snart hittar ett vaccin och en fungerande behandling. Av Ruben Larsen
ruben@hagakapital.se
+34 616 854 498

Utebliven konsumtion och stängda fabriker kommer självklart visa sig i företagens resultat och om detta blir en utdragen historia kan det bli svårt för många.

I ett längre perspektiv har lite förändrats i förutsättningarna för ekonomiskt tillväxt. Kanske kommer fenomenet att dämpa anti globala vindar då störningar i världsomfattande leveranskedjor blir kännbart på lokal nivå. Världens ekonomier är mer integrerade än vi tror och ett tydligt ömsesidigt beroende synliggörs i tider som detta.

Under förutsättning att den medicinska kompetensen får kontroll på spridningen, kommer vi att se en V-formad rekyl, båda i ekonomisk aktivitet och på världens börser.

För Kinas del har litet förändrats i den underliggande tillväxtmotorn. Sannolikt kommer några att få problem med att betala räkningar under perioden då inkomsterna torkar ut, men få är bättre rustat att hantera detta än Kina. Sparandet i Kina har under många år varit jättehögt och det likvida banksparandet uppgår idag till drygt 125 % av BNP.

Den underliggande ekonomiska tillväxten i Kina drivs av flera faktorer. I första hand bör man fråga sig om vi kommer se en förändrad trend i urbaniseringsprocessen. Enligt världsbanken förväntas 75 % av Kinas befolkning leva i städer inom tio år. Detta betyder att drygt 250 miljoner människor kommer flytta in till städerna närmaste tio åren. Investeringar, produktivitetsökningar och en högre levnadsstandard kommer att bidra till en tillväxttakt som överraskar på uppsidan. Som en konsekvens av en högre levnadsstandard ökar inhemsk konsumtion aggressivt vilket tydligt visar sig i importsiffror.

I västvärlden lever vi som om inget har hänt sen bubblan sprack i 2008. För Kinas del har BNP ökat från 4 600 miljarder dollar till 14 500 miljarder, upp 215 %. Kinas import från Europa har ökat med 168 % under samma period, och spansk export till Kina har ökat med hela 142 % sen 2014.

Det som påverkar oss är inte den procentuella tillväxten i Kina men den enorma volymökningen. Om Kina växer med 6 % per år i tre år är denna volym större än hela Norges, Sveriges, Finlands, Luxemburgs och Spaniens BNP sammantaget.

Senaste årens kreditexpansion i Kina blir i västvärlden tolkat som en nära förestående finanskris. Det man glömmer bort är att Kina har inflation på drygt 5 %, en tillväxt kring 6 % och sen amorteras det friskt. Lägger man ihop detta så krymper skulderna jämfört med ekonomins storlek även med en årlig kredittillväxt på 12 %.

Den kortsiktiga överproduktion av fastigheter måste ses i sammanhang med den urbanisering som pågår. Enligt institutioner som OECD, bör det byggas mer för att bemöta framtidens bostadsbehov.

Inte osannolikt att vi igen har bevittnat en överreaktion.