Denna månad börjar vi en genomgång av Spanien under 1900-talet. Vi börjar resan med att berätta hur livet såg ut från slutet av 1800-talet fram till det första världskriget.
Samt att berätta om en pandemi som Spanien – något felaktigt – gett sitt namn till.
1898 – 1918
Denna tid i Spaniens historia präglades av ekonomiska svårigheter med hög arbetslöshet och inflation. Samhället var mycket ojämlikt och en liten del av befolkningen kontrollerade dess resurser. Under dessa år bildades många socialistiska och anarkistiska rörelser som ofta hamnade i konflikt med landets konservativa styre under den dåvarande kungen Alfonso XIII.
Kung Alfonso XIII regerade landet från födseln 1886 till 1931.
I regioner som Baskien och Katalonien hördes dessutom allt högre rop om självständighet.
En stor anledning till detta var att Spanien förlorade i stort sett alla sina kolonier under det spansk-amerikanska kriget 1898. En stor smäll för landets självbild och dess ekonomi.
Trots den svåra situationen fick det spanska kulturlivet ett uppsving. Intresset bland befolkningen för konst, litteratur och musik förnyades och växte sig starkt.
Landet började återhämta sig efter smällarna med de förlorade kolonierna omkring år 1907. Faktumet att man senare höll sig neutralt under första världskriget – och de politiska konflikter som föranledde det – gjorde att ekonomin kunde växa. Men svårare tider väntade runt hörnet.
Spanska sjukan – vad var det?
Den spanska sjukan (på svenska ibland kallad Spanskan) var en extremt dödlig influensapandemi som drabbade länder över hela världen mellan 1918 och 1920. Något som särskiljer den från vanlig influensa eller vår egen tids Covid-19 pandemi var att de flesta som dog var unga vuxna, utan underliggande sjukdomar. Det är svårt att ge exakta siffror på hur många som drabbades men den globala siffran antas vara omkring 500 miljoner, vilket motsvarade en tredjedel av alla människor som då fanns på jorden. Antalet som avled är beräknat till mellan 25 och 50 miljoner, även om vissa hävdar att det kan ha varit så många som 100 miljoner. Om vi jämför med Covid-19 så drabbades fler, drygt 700 miljoner, men betydligt färre, knappt 7 miljoner, miste livet. Något som vittnar om alla framsteg inom sjukvård och levnadsstandard i allmänhet som gjorts under de senaste 100 åren.
Varför kallas den spanska sjukan?
Det är lätt att tro att namnet beror på att denna influensa kom från Spanien eller möjligen att de första fallen upptäcktes där. Men så är inte fallet.
Exakt var infektionen hade sitt ursprung är mycket omstritt och det finns inget egentligt svar. Det första fallet som upptäcktes var i Kansas, USA, i mars 1918. Bara en månad senare fanns den dokumenterad i europeiska länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien.
Benämningen spanska sjukan beror helt enkelt på landets neutralitet under första världskriget. De direkt- eller indirekt inblandade länderna hade alla infört inskränkningar i pressfriheten. Detta gjordes för att regeringarna inte ville att dåliga nyheter skulle rapporteras under krigstiden för att hålla invånarnas moral uppe. Eftersom Spanien inte hade valt någon sida kunde landets tidningar rapportera med större frihet kring situationen vilket ledde till en felaktig bild om landet som sjukdomens epicentrum.
I Spanien dog cirka 200 000 personer till följd av pandemin, vilket var 1 procent av den dåvarande befolkningen. Samma siffra globalt sett var mellan drygt 1,6 och 3 procent.
Spanska sjukan i Sverige
Sjukdomen hade stora effekter på det svenska samhället men inte lika kraftiga som de i resten av världen eller i Spanien. Uppskattningsvis dog drygt 38 000 personer i Sverige, eller 0,6 procent av den dåvarande befolkningen.
Sverige var, precis som Spanien, neutralt under kriget men kallade ändå in cirka 100 000 unga män till hastigt sammansatta beredskapsregementen. Dessa var bland de hårdast drabbade.
