Jag känner hur skammens rodnad sprider sig från fotknölarna och ända upp till hårfästet. Jag har inte skämts så mycket sedan morsan kom på mig med att sitta och läsa Cocktail nere i källaren. Ni vet, den där tidningen där alla tjejerna hade jättestora bikinis på sig. Men dom hade bikini. Av Hans G

Nåväl, det har, som alla vet,varit val i Landet Lagom. Och 13 procent av Sveriges medborgare gick åstad och lade sin röst på en ”Lill-Hitler” som är ledare för SverigeDemokraterna. Det är drygt 800.000 personer och gav dem 49 mandat. Antingen är det så att det finns 800.000 personer i Sverige som håret växer inåt på, eller också är det så ofantligt tråkigt i Landet Lagom att det roligaste man kan hitta på är att rösta på SD.

För det kan väl inte vara på allvar?

Missnöjespartier kommer och går i vanliga fall, men idag är SD Sveriges tredje största parti. Så något är det som har hänt. Till och med uppe i vanliga fall knallröda Kiruna finns SD. Men den stora mängden tokskallar finns givetvis i Skåne. Att man skulle kamma hem massor av röster i ”Gris-Olles” Sjöbo var väntat. Men det är inte bara i Sjöbo som dom är ”litta konstiga” som normala människor säger nere på österlen. Man är också ”litta konstiga” i Hörby, Bromölla, Klippan, Landskrona och Malmö, för att nu nämna några platser där SD blivit en faktor att räkna med.

SÅ nu är det bara att betala medlemsavgiften och gå med i ”Spettets vänner”. Det är en ideell förening som samlas en gång om året i Göingeskogarna på gränsen till Småland i akt och mening att hacka loss Skåne från det egentliga Sverige.
Men om man nu skall ta detta på allvar, och det skall man, så är det djupt oroande. Att ett politiskt parti som är så invandringsfientligt skulle kunna uppnå en maktposition i Sverige hade jag aldrig kunnat tänka mig, inte ens i mina vildaste fantasier.
Vi har en lång tradition vad gäller solidaritet. Visst, vi är ett litet land och det finns förvisso problem. Me det är smällar man får ta. Kom nu inte dragandes med att det kan jag säga som bor i Spanien. För a' facto är det så att jag, som de flesta utlandssvenskar, betalar skatt i Sverige och håller mig därför informerad om vad som händer.

SD förvanskar totalt de förhållanden som gäller. Man säger det man utgår från att folk vill höra, som alla populistiska partier. Så t.ex. förbigår man med tystnad det faktum att bakom det svenska välståndet och utvecklingen av den svenska industrin ligger till stor del invandrad arbetskraft. Sverige är för litet för att på egen hand kunna utveckla industrier som SKF, Volvo, Scania, Ericsson och så vidare. Men det stämmer inte med deras världsbild.

Om man inte är aktsam om sina traditioner så finns risken att samhället, sakta men säkert, förvandlas till något man inte känner igen. För mig är Sverige ett sådant land. Där finns en växande likgiltighet för den enskilda människan. När de ekonomiska intressena går före det humanitära är vi snart inne i en slags tyranni där medmänsklighet bara blir en försumbar storhet. Det är en utveckling som SD i förtäckta ordalag förordar.

MAN har till och med skapat ett helt nytt uttryck, allt får att undvika ordet invandrare och riskera stämpeln rasister. Ordet är ”ny svenskar”. Det ordet för onekligen tanken till över och undermänniskor. Vad finns det annars för skäl att sätta ett särskilt epitet på barn, födda i Sverige av invandrare. På ett infernaliskt sätt påskiner SD med detta att ”gammel svenskar” är att föredra.

Eftersom SD fick över 800.000 röster känner nästan alla av oss någon som lade sin röst på SD. För oss som kallar oss progressiva och har solidaritet som ett hederskodex finns det all anledning att diskutera med SD väljare vad partiet egentligen står för. SD står för stereotypa, rasistiska uppfattningar och eftersom våra politiker inte verkar ha kraft att tackla problemet är det som vanligt upp till oss vanliga medborgare att säga ifrån.

Det vore sorgeligt om historien upprepar sig.

Saludos amigas/os.
Må väl och ta hand om er.