Skriver vi så 2011. Nytt år med nya förväntningar. Ett år när vi hoppas få njuta av ännu bättre viner än de vi njöt av i fjol. Chansen att vi ska lyckas är också stor. Vinerna blir bara bättre och bättre för varje år. Vinmakarna måste anstränga sig till det yttersta. De har helt enkelt inte råd med något annat Av Morgan Skantz

Konkurrensen är stenhård, och vinberget, sett ur ett globalt perspektiv, bara växer och växer. Spanien är inget undantag. Aldrig har det till exempel funnits så många vinbodegor till salu som just nu. Men allt är nu inte guld som glimmar. I tider som dessa är det många skrupelfria producenter som myglar mer än lovligt.

Jätteskandal
Medan jag skissar på denna artikel nås jag av uppgifter om en omfattande vinskandal i Kina. Skandalen, som är av närmast ofattbar omfattning, har avslöjats i vinområdet Changli. Ett område, som helt oförtjänt (!), även kallas Kinas Bordeaux. Härifrån kommer drygt en tredjedel av landets totala vinproduktion.

Vad som hänt är att en av Kinas ledande TV-kanaler, med stöd av övervakningskameror, avslöjat hur vinflaskor försetts med falska, och internationellt mycket välkända, etiketter. Dessa förfalskade viner har sedan sålts vidare genom en grossist i Beijing. Totalt handlar det om mer än två miljoner flaskor varje år sedan flera år tillbaka.

Hälsorisker
Omedelbart efter TV-utsändningen stoppade de kinesiska myndigheterna verksamheten hos ett 30-tal av Changlis 100 vinproducenter. Nu stannar dessvärre inte skandalen bara vid falska etiketter. Övervakningskamerorna fångade också hur innehållet i flaskorna manipulerats med färgämnen, sockervatten och aromessenser. I vissa fall har innehållet av vin i varje flaska varit endast 20 procent!

Allvarligt nog. Men allvarligast av allt är att detta manipulerande också innebär avsevärda hälsorisker. Huvudvärk, halsbränna, framkallande av allergier och i värsta fall ännu allvarligare sjukdomstillstånd blir resultatet. Därmed lämnar vi skandalen i Kina och förflyttar oss i stället till Spanien.

Skumt i periferin
Skulle något liknande kunna hända här i Spanien? Skulle??!! Sanningen är snarare att det alltid har hänt. Och fortsätter att hända hela tiden. Egentligen är nog det här med mygel något som återfinns inom alla branscher. Det finns alltid en periferi där mindre nogräknade aktörer tar alla tillfällen i akt att skaffa sig bättre lönsamhet. Inom initierade vinkretsar känner vi sedan åtskilliga sekler till en rad olika mygelvarianter inom den spanska vinvärlden. Jag kommer nu att berätta om några av dessa. Samtliga har jag dessutom direkt personlig erfarenhet av, och kan alltså gå i god för sanningshalten.

Falska etiketter
Året är 1995, och det svenska inköpsmonopolet på alkoholhaltiga drycker har avskaffats året innan. Vi, min fru Marie och jag, befinner oss i Spanien för att för en av de nya privata vinimportörerna köpa in ett större parti spanskt vin. Mer konkret handlar det om att skaffa fram en Gran Reserva (populärt på den tiden!) från Rioja och av årgång 1982. Vi inleder vårt letande hos en vinmäklare känd för sina goda kontakter med Riojabodegor. Mannen är utstuderat välklädd med fettmättat bakåtkammat hår och ett synnerligen lismande leende. Vi känner oss långt ifrån bekväma i hans sällskap, men tillåter oss ändå att hänga på hans provning av olika viner. Det ena inte mycket bättre än det andra. Men till slut smakar vi ett vin som faller oss på läppen. Vinet presenteras i en flaska utan etikett, och när vi frågar vad det är för bodega så flinar han emot oss och säger: ”Ja, vilken vill ni ha?”

Den, som gissar att vi reste oss och gick, gissar rätt. Men sådana här vinmäklare finns än idag. Etiketten på en flaska behöver inte alltid stämma överens med innehållet.

Sätta färg på röd Rioja
Hur färgen blir på ett rödvin bestäms av flera faktorer:

1. Druvsorten. Vissa druvsorter innehåller mer färgpigment än andra. Ett Shiraz-vin får mörkare färg än ett vin gjort på till exempel Graciano.

2. Klimatet i området där druvstockarna växer. I kyligare klimat blir färgen generellt svagare än i varmare.

3. Väderförhållandena för den aktuella årgången. Vissa år blir färginnehållet i samma druvor kraftigare än under andra år.

4. Mognadsgraden vid skörd. I vissa områden, beroende på tidiga höstregn, måste druvorna ibland skördas innan de uppnått full mognad.

Ovanstående faktorer gör det lätt att förstå hur viner från sydspanska vinregioner som till exempel Jumilla och Yecla får mer färg än viner från nordligare regioner. Sedan åtskilliga sekler finns det därför i sydöstra Spanien bodegor, som har som sin grundintäkt, att skeppa färgrika och alkoholstarka viner med tankbilar norröver… i största hemlighet, naturligtvis!

Huvudvärksviner
För den som vill trigga en huvudvärk finns ett ganska säkert tips; köp ett ”fyndbilligt” vin, gärna en Gran Reserva, från någon lågprisbutikskedja! Vinet, som förutom att det sannolikt smakar allt annat än gott, innehåller i de flesta fall även rejäla mängder av ämnet histamin. Det här ämnet är i sig en intressant historia. När kroppen själv producerar det är det livsviktigt, men när vi får i oss det utifrån (bland annat genom dåligt vin) så är det bara förknippat med obehag.

Oftast bildas histamin i ekfat som inte blivit ordentligt rengjorda, och faktum är att ekfat som använts mer än fem år är näst intill omöjliga att få rena. Seriösa bodegor byter därför regelbundet ut sina fat efter 3, 4 eller 5 år. Samtidigt använder andra bodegor, de mer skrupelfria, sina ekfat under betydligt längre tid. Resultatet blir histamin! För konsumenten = huvudvärk!

Ett gott tips: Satsa gärna några euro extra på vin från seriösa bodegor och slipp risken att få huvudvärk av viner, som dessutom oftast smakar pyton!

Stalldoft är inget bra
Glöm aldrig följande; alla viner, oavsett om de är röda, vita eller rosé, ska alltid dofta och smaka friskt! Allt snack om underbara stalldofter och murkna höstlöv vittnar bara om brist på insikt.
Ett rödvin med utpräglad stalldoft eller murkna höstlöv är faktiskt defekt! Vinet har då högst sannolikt angripits av jästsvampen Brettanomyces. I vinkretsar allmänt kallad Brett. En lömsk rackare. När den dyker upp så förstör den vinet. Egentligen sorterar inte det här problemet under rubriken ”mygel”. Snarare hur vissa ”vinexperter” skyddar sina favoritproducenter. Stora forskningsresurser satsas sedan några år tillbaka för att komma till rätta med problemet. Tips: Klaga alltid på, och lämna tillbaka ”brettade” viner!

Falska druvdeklarationer, chaptalisering och smaksatta jäststammar…

Ja, listan skulle kunna göras lång med fler exempel på ”vinmygel”, men utrymmet begränsar för tillfället fortsatta varningar om hur illa det kan vara. Istället vill jag avsluta denna artikel i en positiv anda, och svara på frågan

Vad kan vi förvänta oss av vinåret 2011?
Svaret på denna fråga är naturligtvis i högsta grad personligt.

Första rosén från Gótica
Bland mina egna förhoppningar ser jag fram emot att äntligen få prova det första rosévin, som någonsin gjorts av Ruedabodegan Gótica. Vinet är gjort på Ruedas ”nationaldruva”, den gröna Verdejo, och den blå Tempranillo Negra (jo, det finns faktiskt en grön Tempranillo också!).
Ska bli riktigt spännande! Vinet ska vara klart vid denna tidnings utgivning. Kan rött vin bli bättre?

En annan höjdpunkt blir naturligtvis Valdelago Reserva från familjebodegan Valdebilla i Ribera del Duero. Vinmakaren Ana Manso, som antagligen inte ens kan stava till ordet ”mygel”, gör så fantasiska rödviner att gommen domnar!
Hennes Reserva, gjord på druvor från vingårdens äldsta planteringar och nästan hundraåriga(!) vinstockar, kan få den kräsnaste vinkännare att undra om vin kan smaka så mycket bättre?
Personligen har jag svårt att tro det! Druvsorten då? Jo, Tinta Fina 100 %, alltså Tempranillo!
Alkoholhalt: 15,5 (!) %

Att det sedan finns hur mycket spännande spanska viner som helst att bekanta sig med under detta nya år är ett faktum vi ska återkomma till varje månad här i Svenska Magasinet.

Lev väl och ¡Salud!