I Spanien har beskattning av arv och gåva skett olika beroende på om mottagaren haft hemvist (residencia) i landet eller inte. Skatten har varit betydligt strängare för icke residenta. Av Göran Rise, advokat om medlem av Ilustre Colegio de Abogados de Málaga och Jonas Nordgren, biträdande jurist vid Advokafirman Göran Rise, Málaga, Spanien
Under drygt 20 år har Spanien, genom högre skatteuttag, diskriminerat icke residenta mottagare av arv – till exempel arvingar bosatta i Sverige som har ärvt en fastighet på Costa del Sol av sina föräldrar.
EU-domstolen har nu i dom 2014-09-03 – mål C-127/12 – underkänt Spaniens straffskatt av icke residenta mottagare. Spaniens argument för det rättvisa med skatten har lämnats utan avseende i domen.
Spanien har enligt domstolen åsidosatt sina skyldigheter och kränkt gällande fördrag om Europeiska unionens funktionssätt och EES-avtalet. Dessa avtal påtecknades av Spanien redan 1992.
Den spanska diskrimineringen av icke residenta kommer nu att kosta den spanska staten betydande belopp, då dessa ”straffade” och diskriminerade nu får rätten till återbetalning av merskatten.
Arvsskatten/gåvoskatten preskriberas i Spanien normalt efter 4,5 år. Innebörden härav är att den straffskatt som betalats efter 2009 skall återbetalas.
Vad gäller den skatt, som betalats före 2009, kommer även denna skatt sannolikt att kunna återbetalas.
Det är därför viktigt att de personer, som ärvt eller mottagit gåva och som icke hade hemvist i Spanien, nu snarast möjligt vänder sig till sin advokat för att begära återbäring.
Närmare upplysningar om reglerna och på vilket sätt återbäring skall ske kommer Skatteverket i Spanien att utforma.
