Snart 43 år efter Francisco Francos död fortsätter den tidigare diktatorn och statschefen att vara på tapeten i landet. Spaniens vänsterregering med premiärministern Pedro Sànchez i spetsen meddelade i fredags att lagen om det historiska minnet ska reformeras och att Franco ska flyttas från Valle de los Caídos nordväst om Madrid.
Under en veckas tid har artiklar om Franco och Valle de los Caídos fyllt dagstidningar i Spanien. Nyhetsprogrammen och samhällsmagasinen på tv har behandlat ämnet dagligen.
När PSOE-ledaren Pedro Sánchez på försommaren blev regeringschef i Spanien efter ett misstroendevotum mot den förre regeringschefen Mariano Rajoy sa Sánchez att en av de saker som han skulle prioritera var att få Franco uppgrävd i Valle de los Cáidos. Här ligger över 30.000 stupade från inbördeskriget, i huvudsak de som stred för republiken mot Franco.
Den enda som ligger begravd här och som inte stupade under kriget är Franco själv som lät bygga Valle de los Caídos med hjälp av politiska fångar. Det pekas ut som huvudskälet till att reformera lagen om det historiska minnet.
De som ligger begravda vid Valle de los Caídos är de som var offer under inbördeskriget vilket Franco alltså inte var.
De senaste veckornas debatter om att gräva upp Franco har gjort att spanjorer vallfärdar till Valle de los Caídos i en större omfattning än någonsin tidigare. Besöksantalet har skjutit i höjden och i lördags var det 50 kilometer långa bilköer till platsen som räknas som ett nationalmonument eller Patrimonio Nacional.
Spanjorerna anser inte att frågan om var Franco ska ligga begravd är en fråga som bör prioriteras. Det menar 61,7 procent i en färsk opinionsundersökning från NCReport medan 31,8 procent menar att det bör prioriteras och att Franco bör flyttas.
Ett annat skäl till varför Franco bör flyttas som nämns är att Franco aldrig själv önskade bli begraven på platsen efter sin död. Den 23 november 1975 begravdes Franco i Valle de los Caídos efter ett snabbt beslut från den dåvarande presidenten Carlos Arias Navarro.
Francos hustru Carmen Polo Franco som avled 6 februari 1988 ligger begravd på kyrkogården Mingorrubio i El Pardo utanför Madrid.
De anhöriga säger nej till att Franco flyttas till Mingorrubio på grund av brist på säkerheten och tänker ta saken till domstol. I en intervju i dagstidningen La Razón i lördags säger barnbarnet Francis Franco att barnbarnen är de enda med legitim rätt som kan bestämma var deras morfar ska ligga begravd.
Samtliga sju barnbarn uppges vara överens och de kommer aldrig att godkänna att Francos kvarlevor grävs upp och flyttas. I nuläget talar det för att det blir en juridisk kamp som stiftelsen Fundación Francisco Franco kommer att ge sitt stöd till.
Kritik mot att flytta Franco kommer från Partido Popular och Ciudadanos. De pekar på att PSOE-regeringen prioriterar fel och riskerar att riva upp gamla sår. De går även emot en demokratiskt antagen lag som även den tidigare kommunistledaren Santiago Carrillo gav grönt ljus till 1977.
Då stiftades en amnestilag, en glömskans pakt, som innebar att samtliga övergrepp som begicks under inbördeskrig från båda sidor och åren med Francodiktatur fram till 1975 skulle glömmas.
Anledningen var att alltför många sår kunde rivas upp i framtiden om det började grävas i det förflutna. Under Francoepoken var Spanien delat i två läger.
PSOE går emot beslutet från 1977 som de var med om att rösta igenom, säger Pablo Casado, partiledare för Partido Popular.
Casado meddelade på måndagen att man inte kommer att rösta emot förslaget att flytta Franco. Däremot kommer man att lägga ned sina röster.
Läs tidigare artiklar i ämnet Franco
Var finns Franco idag?
Rak, konkret och levande bok om Franco
Varför kom Franco?
