Det är lätt att imponeras över människans ansträngningar i att producera vin. Inget får stå i vägen. Det är en kamp mot köld, torka, naturkatastrofer och vulkanutbrott. På vissa håll är vinproducenter grannar till krigszoner. Ola Josefsson
Foto: Anita & Håkan Svensson

Vinproducenter är ett tåligt släkte. De kämpar mot vädrets nyckfullheter, naturkatastrofer och ibland även krig. I Bekaadalen i Libanon produceras det fantastiska viner trots Hizbollah, inbördeskrig och andra oroligheter.
Vingårdar har fått skador efter att ha träffats av raketer. Producenterna har inte gett upp utan fortsatt med sitt hantverk och vinmakeri. Det finns över 30 vingårdar i Libanon.

Bara att komma till Bekaadalen är komplicerat. Du måste ta dig över Libanonbergen som löper parallellt med kusten. Bergen når toppar på upp till 3.000 meter. På andra sidan Bekaadalen ligger Antilibanonkedjan som är gräns mot Syrien.

Här i Spanien slåss vinproducenter mot extrema väderlekar. Senaste vintern har det varit extra kyligt. Det finns områden i norra Spanien som har haft ner mot -20 grader kallt. På sommaren kan termometern gå upp till +40 grader i dessa områden. Vi talar om en temperaturskillnad på 60 grader!

Snö och kyla
I La Rioja har det fallit en hel del snö i vinter. Faktum är att snö och låga temperaturer är positivt och är till fördel för vingårdar. Kyla och snö skyddar vinstockar mot skadeinsekter, svampar och andra mikroorganismer.
Kyla eliminera och tar död på parasiter. Det gör att vingårdar under våren kan spara in på besprutning av skadeinsekter.

När nederbörden faller som snö i vingården skadas inte odlingar som vid häftiga skyfall. Med snösmältning sker en långsammare filtrering vilket gynnar vinstocken. Under vintern har vinstockar beskurits. Låga temperaturer och snö är positivt när vinstockar sedan skjuter fart och får liv.
Däremot är det inte bra med kyla i samband med blomningen. Frost på senvåren eller försommaren är det som vinodlare mest fruktar.

Även om tekniken har blivit bättre säger de flesta vinmakare jag har talat med de senaste åren att det har blivit svårare att producera vin. De talar om klimatförändringar som gör branschen osäkrare från år till år.
Södra Spanien brottas med torka. Redan ifjol minskade skörden stort jämfört med året innan. Och minskningen lär fortsätta i år med tanke på den regnfattiga vintern.

Vulkan
En av de mest fascinerande platser med vinodlingar jag besökt är Lanzarote. Det är en svart ö i vinvärlden. Jag var där för en del år sedan och nyligen besökte mina vinvänner, Håkan och Anita Svensson, Kanarieön som ligger närmast Afrika.
Håkan och Anita var med på Svenska Magasinets vinresa till La Rioja i höstas.
– Vi blev inspirerade av vinprovarresan i oktober så vi reste på vinresa till Lanzarote.

När de kom till Lanzarote träffade de vinguiden Ana som kommer från La Rioja och periodvis jobbar på vinproducenten El Grifo.
Området mellan Uga och Haría var centrum på Lanzarote på 1700- och 1800-talet. Teguise är öns gamla huvudstad. San Bartolome var också en betydande stad.
Här bodde människor som hade det lite bättre ställt och gårdarna var stora.
Kameler som många förknippar med Lanzarote är importerade från Afrika, och användes i jordbruket.

Lanzarote har en aktiv vulkan som heter Montaña de Fuego (Eldberget). I restaurangen uppe på berget äter turister vulkangrillad kyckling.
Det som gör Lanzarote så speciellt är vinodlingarna på ön. Vinstockarna växer i gropar, en vinstock i varje grop. Varje vinstock producerar cirka en flaska vin. Vilket enormt arbete som krävs för att få fram 500.000 flaskor.

Vinmakarna gräver djupa gropar och bygger stenmur runt om som skydd för vinden (se bild).
Det är en fantastisk syn när man färdas genom La Geria-distriktet som ligger på 300 meters höjd. Man kan bara ana vilket jobb det var och fortfarande är att sköta om varje planta. Vinodlingarna träcker sig lång upp på bergssluttningarna, flera kilometer.

Bodegas El Grifo är en av Spaniens tio äldsta vingårdar. De producerar en halv miljon flaskor per år. Vad som gör det extra intressant och annorlunda är sättet de odlar på.
Ön hade ett stort vulkanutbrott i början av 1700-talet och vulkanen är fortfarande aktiv. Området heter Timanfaya och den aktiva vulkanen går undernamnet Montaña de Fuego (Eldberget).
Vid vulkanutbrottet föll det vulkanaska över hela området och förstörde jordbruksmarken. Det var efter utbrottet som man började odla vin.
Bodegas La Geria som ligger närmare vulkanen är djupet på vulkanaskan cirka en meter. Här ses de runda stenformationerna som är så klassiska för distriktet.
Kommer du längre bort från vulkanen som vid Bodegas El Grifo så är djupet på askan cirka 20 cm. Här har man byggt raka stenmurar som skydd för vinden. För att få vinstocken att växa så gräver man ner genom vulkanaskan tills man når den bördiga jorden.

En vinstock växer i varje hål. Vulkanaskan är mineralrika och bidrar till vinets karaktär. Vinerna får namn efter druvan Malvasía Volcánica exempelvis.
Druvan moscatel däremot får inte ligga på marken eller i askan och därför bygger man en ställning av trä (se bild).
Vid Haría på norra delen av ön ligger lilla Bodega Los Almacenes som också är värt ett besök.

Vin att leta efter
Besöker du Lanzarote har du flera intressanta viner att prova och köpa.
El Grifo, Syrah.
La Grieta, torr vitt vin på Malvasía Volcánica.
Los Bermejos, en torr cava gjord på Malvasia.
Bodegas Rubicón, torr vitt vin på Malvasía Volcanica.

Ny upplaga av Guía Peñín
Så finns då upplagan för 2018 av den spanska vinguiden Guía Peñín ute i handeln. 11.500 viner och 2.100 vinproducenter har bedömts i detta klassiska lexikon som utkommer varje år.
Själv har jag svårt att vara utan Guía Peñín. Det är ett fantastiskt lexikon för den som vill följa med vad som händer i vinlandet Spanien. Förutom omdömen och priser innehåller boken kartor, adresser och mängder av nyttig information kring jordmån, klimatzoner, druvor och årgångar.
Pris: 20,90 euro i bokhandeln på El Corte Inglés.