För att få en djupare förståelse av den ideologiska värdegrund som det spanska samhället bygger på och därav framväxten av den spanska välfärdsstaten, bör man studera den spanska konstitutionen. I europeiskt sammanhang är den spanska konstitutionen ung och mycket modern i sin utformning. Den blev antagen av parlamentet 31 oktober 1978, ratificerades av landets invånare genom folkomröstningen den 6 december 1978 och slutligen sanktionerad av kung Juan Carlos den 27 december 1978. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
e-post: ruben@hagakapital.se

Vid folkomröstningen var valdeltagandet hela 88 %. Av dessa röstade 91,81 % Ja och endast 8,19 % röstade Nej. I efterhand har endast mindre förändringar gjorts. I samband med EU medlemskapet, gavs utlänningar rätt att rösta och bli inröstade i lokala val. År 2011 infördes ett krav om budgetbalans, där offentliga kostnader på nationell och lokal nivå, inte får överstiga inkomsterna. För kravet om budgetbalans och skuldtak, finns ett undantag som möjliggör underskott i perioder med lågkonjunktur samt att underskottet inte får överstiga 3 % och maximal offentlig skuldsättning på 60 % av BNP.

Konstitutionen beskriver det samhälle spanska folket vill skapa. Den solidariska värdegrunden är en tydlig röd tråd genom hela dokumentet. Man kan säga att konstitutionen i många avseende beskriver och definierar det slutgiltiga målet för ett lyckligt och framgångsrikt samhälle.

När man studerar konstitutionen, kan man reagera på olika sätt. Om en seglare skulle titta på nuvarande situation för många spanjorer, i ljuset av den konstitutionella ambitionen, skulle han hävda att det har förekommit en viss avvikelse. Kartan avviker tydligt från terrängen och den rådande verkligheten är ett solklart misslyckande.

Däremot så finns det i princip inga som önskar ändra på den målbild som konstitutionen beskriver. Trots det faktum att dagens situation tydligt avviker från målbilden, är uppslutningen kring värdegrunden oskadad. Skulle landet genomföra en ny folkomröstning avseende definitionen av ett framgångsrikt samhälle, skulle nog slutresultatet bli som den 6 december 1978.

Det finns imponerande många guldkorn i dokumentet och det är därför svårt att välja vilka som förtjänar att lyftas fram. Men jag ska försöka beskriva delar av värdegrunden. Rekommendationen är såklart att njuta av dokumentet i sin helhet och jag hänvisar därför till följande länk som är en engelsk version.
http://www.parliament.am/library/sahmanadrutyunner/ispania.pdf

• Artikel 1. Nationen etableras som en social och demokratisk stat. Staten ska via lagen säkerställa frihet, rättvisa, lika värde och politisk mångfald som den högsta värdegrund. Nationens suveränitet tillhör det spanska folket och all statlig makt utgår därifrån.

• Artikel 2. Konstitutionen är baserad på, och vilar på den oupplösliga enheten i den spanska nationen.
Med andra ord kan man säga att varje mening i konstitutionen enhetligt avspeglar det suveräna folkets orubbliga vilja. Denna enhetliga vilja är mycket tydligt uttryckt genom konkreta artiklar. I dessa beskrivs värdegrunden med handfasta exempel på skyldigheter och rättigheter.

• Artikel 31. Alla ska efter individuell förmåga, bidra till att upprätthålla offentliga åtaganden. Detta genom ett rättvist skattesystem baserat på likvärdig och progressiv beskattning. Myndigheterna ska fördela resurserna på ett rättvist sätt.

• Artikel 41. Myndigheterna ska säkerställa ett socialt skyddsnät för alla invånare som garanterar relevant hjälp i tuffa tider, särskilt i det fall någon blir arbetslös och får försörjningsproblem.

• Artikel 47. Alla spanjorer har rätt till ett anständigt och adekvat boende. Myndigheterna ska främja nödvändiga betingelser för att etablera lämplig standard som säkerställer denna rättighet. Reglering av mark ska ske i allmänhetens intresse. Detta för att förhindra spekulation (The mother of all evil).

En mycket intressant observation är att man redan 1978 ansåg att spekulation på fastighetsmarknaden var av det onda och att myndigheterna hade ett solklart ansvar för att motverka en spekulativ fastighetsmarknad.

Mot bakgrund av dessa artiklar kan man konstatera att det spanska folket enhetligt genom konstitutionen, uttrycker en stark önskan om att ta hand om de svaga i samhället. Rätten till ett värdigt liv, arbete, boende och hjälp i tuffa tider uttrycks som ett gemensamt ansvar som efter förmåga med iver, ska bäras av varje individ.

I ljuset av den konstitutionella ambitionen, är det inte svårt att hitta exemplen på misslyckanden där människor far illa. Just därför kan det vara lämpligt att damma av detta dokument.

Denna djupt rotade värderingsgrund är förmodligen den bärande bjälken i den spanska kärnfamiljen, denna kärnfamilj som blev sista instans när alla strukturella skyddsnät sviktade under krisen.

Till sist gratulerar jag på dagen den 6 december.