En ekologisk katastrof. Det handlar om Europas största våtmark Coto Doñana nationalpark som är på väg att försvinna. Trots brist på nederbörd fortsätter rovdriften på vatten. Turism och jordbruk bidrar till att grundvattnet sinar.
Det är ett evigt kretslopp. Vi dricker samma vatten som fenicierna, romarna, Jesus, Christoffer Columbus, Napoleon, det katolska kungaparet Fernando II och Isabel I samt Gustav Vasa.
Solens värme gör att vattnet dunstar och blir till vattenånga. Den kyls ner, moln bildas, det blir vattendroppar och faller som regn. Under cirka nio till tio dagar befinner sig vattnet i atmosfären innan det faller ner på jorden igen. Ett kretslopp som drivs av solens energi.
Det betyder att ju varmare det är desto mer vatten avdunstar och blir till ånga i atmosfären. Oavsett vad temperaturhöjningen beror på ökar halten vattenånga i luften och växthuseffekten förstärks.
Det gör att vattentillgången blir svårare att förutspå. Nederbörden faller inte alltid där vi önskar. Vatten och människor finns inte alltid på samma ställe. Eller så avgör klimatet vilka platser som har vatten.
Första intrycket är att naturen inte mår bra. Det talas om klimatförändringar och människans användning av naturen som bidrar till samhällskriser. Skövling av skogar som binder jorden. Erosion och dränerade våtmarker minskar på vattenresurserna.
Jag kan inte låta bli att tänka på mammutarna i Sibirien som dog plötsligt för lite mer än 4.000 år sedan. De gick och betade grönt gräs när de överraskades av vattenmassor som frös till is. Det tycks ha varit betydligt behagligare klimat i Sibirien på den tiden. Plötsligt skedde en häftig klimatförändring.
Det är tydligt att något händer med klimatet just nu. Det är inte bara samhällsklimatet som har blivit råare, kallare och tuffare med mer skjutningar och dödligt våld. Även det bokstavliga klimatet kan oroa.
Nationalparken och våtmarksområdet Doñana i Andalusien är det största ekologiska reservatet i Europa. Här lever normalt 360 fågelarter, 20 sötvattensfiskar, 21 reptiler, 11 amfibier och 37 icke marina däggdjursarter samt en miljon flyttfåglar varje vinter.
Hur länge vi har kvar Doñana återstår att se. Våtmarksområdet håller på att sina. Enligt en färsk rapport från Världsnaturfonden (World Wide Fund for Nature) har Doñana sedan början av 1900-talet förlorat 80 procent av sina våtmarker och 90 procent av sina laguner. Anledningen är torka och hanteringen av sötvatten i området.
Normalt har Doñana medelhavsklimat med milda och regniga vinterhalvår följt av varma och torra somrar. Det senaste decenniet har nederbörden minskat. Och efterfrågan på vatten i området är större än tillgången. Det rapporteras om förstörda laguner vilket drabbar växtlighet och fauna.
I juli slogs nytt värmerekord med 46,3 grader vilket är sex grader mer jämfört med genomsnittet för månaden sedan 1978. Det var då nya rekord började observeras. Sommaren 2022 är den första sommaren där så gott som alla kärr i reservatet har torkat ut. Det hydrologiska året slutade i augusti med 282,5 mm regn. Då var genomsnittet för de senaste tio åren 445 mm.
Djurlivet minskar och 2022 var antalet flyttfåglar 87.500 vilket var det lägsta antalet på 40 år. Ifjol var det 470.000.
Vid sidan om Doñana ligger det gigantiska semesterområdet Matalascañas som varje sommar tar emot 150.000 besökare och utnyttjar Doñanas grundvatten och gör att våtmarker torkar ut. Brist på rening av avloppsvattnet från Matalascañas gör att reservatet förorenas.
2018 ålade Europadomstolen Spanien att betala böter på en miljon euro. Nu uppgår böterna till 62,96 miljoner euro och växer var sjätte månad så länge föroreningarna fortsätter. EU-kommissionen hotar Spanien med ytterligare böter eftersom inte landet tar tag i problemet.
Så går det när människan är inne, petar och förändrar. Jag har tidigare berört hur människor orsakar samhällskriser. Ta detta med storskaliga jordbruk och konstbevattning som förbrukar stora mängder vatten. Eller att grönsaker och frukt planteras i klimatzoner där dessa normalt inte hör hemma.
Ett kilo mango behöver hela 1.600 liter vatten. För att inte tala om avokado som kräver 2.000 liter vatten per färdigt kilo. Det är fyra gånger så mycket än vad som behövs för apelsin eller tomat.
Det är många intressen involverade inte minst det intensiva jordbruket då 94 procent av Spaniens jordgubbsproduktionen sker i provinsen Huelva. En lukrativ verksamhet som omsatte 1,18 miljarder euro 2021 men som kräver stora mängder vatten. Lagliga och illegala jordgubbsodlare samexisterar. 1.653 hektar bevattnas utan tillstånd.
Samtidigt som vi tittar upp mot himlen en varm dag. Ännu en solig dag på Costa del Sol när vatten avdunstar för att falla till marken igen om tio dagar. Tyvärr faller inte nederbörden där vi önskar att den ska falla. Just nu.
