Fem år, fyra månader och 25 dagar efter att vänstergerillan och den terroriststämplade baskiska organisationen ETA meddelade att de avslutar sin väpnade kamp kom beskedet 17 mars att de avväpnar sig fullständigt 8 april. Av Ola Josefsson

De flesta bedömare och experter är inte överraskade av beskedet. Vi har väntat på att något skulle hända efter beskedet den 20 oktober 2011 att ETA skulle avsluta sin väpnade kamp. Även politiskt har det varit töväder i de tidigare frostiga relationerna mellan Baskien och Madrid.

ETA:s tillkännagivande beskrivs som förvirrande då det kom via miljöaktivisten och fackligt aktive Jean-Noël Etcheverry som uttalade sig i franska Le Monde. Hur överlämningen av ETA:s vapenarsenal ska gå till var i skrivande stund oklart.
Även civila och frivilliga med sympatier för ETA misstänks ha vapen. Hur långt kommer ETA:s avväpnande att sträcka sig? Enligt uppgifter i spansk media ska ETA förfoga över 280 vapen plus explosivt material.
Källor nära processen noterar att nedrustning är ”total, ensidig och villkorslös” och att den övervakas av ett internationellt oberoende organ.

Spanska och franska antiterroriststyrkor har sedan oktober 2011 då ETA meddelade att de upphör med sin väpnade kamp fortsatt att gripa misstänkta ETA-medlemmar och sympatisörer. Totalt 168 har gripits. 95 av dessa har gripits i Spanien. Det är ett lyckat antiterroristarbete som har slagit sönder ETA:s infrastruktur som står utan ledning.
I dagsläget sitter dessutom 261 dömda ETA-medlemmar i 41 fängelser i Spanien mestadels utanför Baskien enligt Etxerat, som är en anhörigförening till ETA-fångar. Till det antalet ska läggas 75 ETA-fångar i franska fängelser plus tre i fängelser i Portugal, Schweiz och Storbritannien.

Spaniens regering visar ingen pardon. Regeringschefen Mariano Rajoy har meddelat att ETA inte kommer att få något i utbyte. Åklagare vid nationaldomstolen bedömer att det finns cirka trehundra terroristattacker som kan kopplas till ETA men som inte är utredda. Den spanska regeringen oavsett färg har alltid hållit en klar linje mot allt vad terrorism heter.

Terrorister ska inte behandlas med silkesvantar och åka i gräddfil och få skattefinansierade bidrag. Den som på avstånd har följt debatten hur svenskar handskas med våldbejakande extremism och radikalisering blir snabbt mörkrädd. Terrorexperten Magnus Ranstorp har inte sparat på krutet. Han beskriver Sveriges arbete som ett ”svart hål”. Och i Spanien beskrivs Sverige som ett paradis för salafister och jihadister.

På 1960-talet skrev den italienska författaren och juristen Enrico Altavilla boken ”Sverige – paradis och helvete”. Ett välfärdssamhälle med social rättvisa som beundrades av övriga Europa. Samtidigt ett land med ensamhet, relationsproblem, alkoholism, depression, brist på solsken och en hög grad av självmord samt ett utsvävande sexliv. Sverigebilden har alltid varit tvådelad.

Trots otaliga experter, analytiker, mediestjärnor, kulturbärare och politiker famlar det nordliga landet i hur IS-återvändare ska hanteras. Vi var några som trodde att väckarklockan skulle ringa när det visade sig att två svenskar var djupt involverade i två allvarliga terrordåd i Bryssel och Paris.

Över 150 före detta IS-krigare uppges finnas i Sverige. Och de går lösa. Jämfört med länder som Danmark har Sverige legat på ”förskolenivå”, menar Ranstorp. Och då jämför vi inte med Spanien. Då har inte ens Sverige kommit ifrån blöja och krypstadiet. I Spanien sitter återvändarna inne. Omkring 175 greps ifjol, det var återvändare, radikaliserade och hjärntvättade som skrev propaganda på nätet.
Spanien kan lära Sverige en hel del om radikalisering och terrorism. Spanien har sin historia med 1.382 offer sedan ETA inledde sin väpnade kamp 1960. Begoña Urroz var det första offret, bara 22 månader gammal, den 27 juni 1960 i samband med en bilbomb.

Terrorattentatet i Europa lär fortsätta. Efter attentatet i London 22 mars skrev den spanska dagstidningen ABC i en ledare ”att vi befinner oss i ett permanent krigstillstånd mot fanatiker. Ingen är immun mot detta hot”.

Om ETA lämnade ifrån sig vapnen 8 april vet jag inte i skrivande stund i slutet på mars månad. Vet bara att Europa lever under ständiga terrorhot och att Spanien ser mycket allvarligt på situationen. Med 75 miljoner utländska besökare skulle ett terrorattentat få katastrofala följder. Det vet myndigheterna.

Spaniens erfarenhet och händelserna i Europa gör att myndigheterna dammsuger landet på radikaliserade våldbejakande extremister. Hur långt det räcker återstår att se.