Det är supervalår i Spanien och det arbetas på bred front. Även i Sydamerika där en ”bananrepublik” med påtryckningar och hot försöker styra spansk media. I februari inbjöd den venezuelanska Maduro-regeringen spanska storföretag att komma till ett underligt möte i presidentpalatset, Palacio de Miraflores. Av Ola Josefsson
Tre ministrar i den venezuelanska regeringen uppmanade de spanska företagen att påverka hur spansk media rapporterar om Venezuela och spansk inrikespolitik. Spansk media är för kritisk, attackerar och är negativ kring ”kampanjer” där Venezuela stöttar det spanska populistpartiet Podemos.
Om inte de spanska storföretagen Telefónica, Repsol, BBVA, Mapfre, Iberia, Air Europa och Meliá gör sitt, hotas de med expropriering och förstatligande av sin verksamhet i Venezuela. Det gäller speciellt Repsol då Venezuela har starka intressen i oljebranschen.
De spanska företagen i Venezuela uppmanades alltså att påverka bilden av Venezuela i spanska medier. Och inte bara det. De skulle även försöka påverka mediebilden av vänsterpopulistiska Podemos som har nära kopplingar till regeringen i Venezuela. Spaniens utrikesminister José Manuel García-Margallo har varit glasklar under Venezuelas påtryckningar mot de spanska företagen. ”Spanien är en demokrati och vi har yttrandefrihet och pressfrihet”.
Det finns likheter mellan Pablo Iglesias protestparti Podemos och Venezuelas Nicolás Maduro. Båda har samma ideologiska inriktning. Svenska Magasinet är en av få svenska tidningar som på nyhetsplats har berättat om de bidrag som gått från Venezuelas regering till de som nu representanter Podemos.
Podemos partiledare Iglesias och flera andra partitoppar som Errejón, Monedero, Bescansa och Alegre har genom stiftelsen CEPS (Centro de Estudios Políticos y Sociales) varit några av Venezuelas bäst betalade konsulter under presidenterna Hugo Chávez och Nicolás Maduro mellan 2002 till 2014. Iglesias har vid flera tillfällen offentligt berättat hur mycket han beundrade Hugo Chávez.
Rapporter talar också om att Putins närmaste vänner finns bland extremister hos Front National i Frankrike (som har fått bidrag från Ryssland), Jobbik i Ungern och Syriza i Grekland. Även spanska Podemos vill gärna blockera saker i EU som Ryssland anser vara skadligt. Å andra sidan finns det andra som gullas av Podemos, sväljer konceptet helt och beskriver populisterna som det mest spännande som har hänt Spanien. Venezuelas regering gläds säkert åt svensk medias hittills okritiska bevakning av Podemos.
Nyligen placerade det prestigefyllda brittiska veckomagasinet The Economist partiet Podemos i ”Kremls ficka”. I en artikel beskrevs banden dels mellan Rysslands Vladimir Putin och populistiska högerpartier men även med den europeiska vänstern bland dem Podemos. The Economist är oroad av ”ogenomskinlig” finansiering som Kreml kan ge dessa partier för att driva pro-rysk front i Europaparlamentet.
I veckomagasinet syns Putin dra i trådarna som en marionett. En av trådarna går till ”pro-ryska” Podemos vars partiledaren Pablo Iglesias så sent som i september ifjol anklagat västländerna för dubbelmoral i hanteringen Ryssland där han sa att de europeiska ledarnas dikterar Nato och inte behandlar Ryssland och Israel lika.
Podemos liknas av den spanska regeringschefen Rajoy som en rysk roulett. Liksom grekiska Syriza går Podemos budskap ut på att avsluta svångremspolitiken. Rajoy svarar med att vi inte kan slänga alla uppoffringar som gjorts överbord. Vi kan inte spela bort våra barns framtid på lättsinnets, inkompetensens och populismens ryska roulett. No Podemos! Vi kan inte! sa Rajoy nyligen.
Podemos kommer att nå stora valframgångar eftersom de tar röster och utmanar en borttynande spansk socialdemokrati. Men det är en sak att leda en högljudd opposition och en helt annan sak att ta ansvar. ”Podemos är väl ett ganska populistiskt parti” sa Sveriges statsminister Stefan Löfven när han i februari besökte Madrid och träffade socialistledaren Pedro Sanchez.
Löfven ser inte den nya vänsterrörelsen som ett alternativ till sitt spanska systerparti, trots den höga arbetslösheten, skuldkris och korruptionsskandaler bland de etablerade partierna. ”Här finns ett socialdemokratiskt parti som är vant att regera och också kan fatta svåra beslut. Det kommer ingen regering undan, att fatta tuffa beslut” sa Löfven.
Många drar likhetstecken mellan Syrizas Grekland med Podemos Spanien. Båda partierna vägrar EU:s krav på budgetdisciplin och att ha koll på balansen mellan utgifter och intäkter. Financial Times rapporterade att skatteuppbörden strax före det grekiska valet sjönk med 40 procent. Grekerna slutade att betala skatt då undersökningar visade att Syrizas skulle vinna. Komedi? Nej, verklighet. I Grekland.
När det gäller Grekland och Spanien finns inte så många likheter även om båda länderna ingick i krisländerna PIIGS. Grekland är med tio miljoner invånare något större än Sverige. Spanien har omkring 46 miljoner invånare. När Greklands BNP rasade med över 25 procentenheter minskade Spaniens med sju procent.
När Grekland fick skriva på krislån på otroliga 240 miljarder euro fick EU:s femte största ekonomi Spanien omkring 41 miljarder euro som de redan har betalat tillbaka.
Grekiska Syrizas och Podemos går hand i hand. Om inte Syrizas lyckas med att infria sina vallöften i krislandet Grekland kan det ge svallvågor i Spanien och drabba Podemos. Hur det då blir med de spanska företagen i Venezuela återstår att se…
