Spaniens regeringschef Pedro Sánchez säger att 70 procent av befolkningen har fått två doser av covidsprutan till 30 september. Frågan är hur länge motståndskraften mot coronaviruset varar hos den som varit sjuk eller fått vaccin? Och kan nya mutationer ställa till det? Av Ola Josefsson
På Twitter: @JosefssonOla
Vid ett partimöte för PSOE upprepade Sánchez sitt tidigare löfte. Den efterlängtade ”flockimmuniteten” ska uppnås med att 70 procent av befolkningen, nära 33 miljoner, ska ha fått sina två doser tills september. Då behövs 65,8 miljoner doser.
Flera bakslag har rapporterats under inledningen med försenade leveranser. Och i slutet på januari bekräftade AstraZeneca som enligt förhandsprognosen blir den tredje största leverantören till EU inte kan uppfylla sina kvoter under de första veckorna.
Trist att vaccin även har hamnat bland soporna.
I början på året framkom det hur vårdpersonal ”slösar bort” vaccin. Från varje flaska har fem doser tagits. Men varje flaska innehåller sex doser och den sjätte har slängts i soporna. ”Vi slösar bort vacciner” sa en av de ansvariga för vaccinationen i Málaga. Med rätt spruta kan man få ut sex doser i stället för fem per injektionsflaska.
Pfizers coronavaccin transporteras i djupfrysta injektionsflaskor som innehåller fem doser. Det var så det första beskedet löd från det amerikanska läkemedelsföretaget.
Personalen som ansvarar för att innehållet tinar upp, blir upplöst i saltlösning (natriumklorid) och fylls på i sprutor insåg snart att det fanns överskott av vaccin som hamnade i papperskorgen.
Protesterna tilltog vilket gjorde att Pfizer meddelade att varje injektionsflaska innehåller sex doser. Den europeiska läkemedelsmyndigheten godkände denna praxis den 8 januari, och vaccinationstempot kunde öka.
Vårdpersonal vid sjukhus samt vårdtagare och vårdgivare vid särskilt boende har stått först i kön. Vaccinerna från Pfizer och Moderna kräver två injektioner med 21 respektive 28 dagars mellanrum.
Närmast väntar övrig sjukhuspersonal samt de vid primärvården. Det gäller även yrkesarbetare som anses vara i riskzonen som tandläkare och tandhygienister som behandlar patienter utan andningsskydd i mer än femton minuter. Därefter väntar alla över 80 år, senare alla över 65 år innan alla övriga får sina doser.
Den stora knäckfrågan är hur länge motståndskraften mot coronaviruset varar hos den som varit sjuk eller fått vaccin? Och kan nya mutationer ställa till det?
Inom forskningsområdet går det svindlande snabbt just nu. Problemet är när viruset ändrar sig och samlar på sig flera mutationer. Därför är det svårt att veta hur stark och långvarig immuniteten blir.
Det är viktigt med effektiv och aktiv övervakning och studier om virusets arvsmassa.
Vi ska inte glömma bort vårt eget försvarssystem. Vi har en grundimmunitet i botten, ett visst antikroppsförsvar. Människokroppen är fantastisk med sitt inbyggda immunförsvar som är brett och även klarar av att känna igen viruset på olika sätt.
Undersökningar i provinsen Málaga visar att omkring 60 procent av de som smittats i sars-cov-2 är asymtomatiska. En klar majoritet får ju faktiskt en mild infektion. Ett utmärkt immunförsvar skyddar mot sjukdomen covid-19.
Problem uppstår om de antikroppar som vi fått antingen via virus eller vaccin får svårt att känna igen viruset om många mutationer sker.
Ett annat problem är att varaktigheten kring immuniteten är väldigt varierande. En del får lägre och en del får högre nivåer. Forskare menar att infektion ger högre immunitet än vaccin som ligger mer på mitten.
Mätmetoder kan också ha sina brister eller känslighetsgränser. Även om det inte går att mäta så finns det antikroppar. Det finns immunitet i botten. Immunitet går aldrig ner på noll igen eller försvinner. Och celler kan reagera när viruset attackerar igen.
Givetvis finns det undantag, den som blivit sjuk två gånger blir i regel inte lika sjuk andra gången.
Hur länge immuniteten ligger kvar efter vaccinering är inte klart. Det vi vet av de kliniska studier som gjorts i USA sedan i höstas ligger immuniteten kvar bra efter fyra månader.
Så hur ska vi då se på vaccin? Är det ljuset i tunneln? Det är en viktig åtgärd. Sett till ett vidare perspektiv, hela världen, kommer det att ta åratal att vaccinera.
Målet med den pågående vaccineringen är att skydda mot allvarlig sjukdom. Även om de som blivit vaccinerad fortsatt kan vara smittspridare till viss del.
Vaccin skyddar mot symtom och sjukdom. Men graden att man är smittspridare minskar betydligt när man är vaccinerad.
Så det går alltså inte att slappna av helt. Och vem vet, kanske covidvaccin utvecklar sig till en säsongsvaccination. Precis som att riskgrupper behöver ett extra skydd mot den vanliga säsongsinfluensan kanske det blir något liknande med covidvaccineringen i framtiden.
