Till slut hann korruptionsskandalerna ifatt Partido Popular. Det hjälper inte att Spanien är en av EU:s starkaste tillväxtmarknader, arbetslösheten sjunker och turisterna strömmar till. Skandalerna där företag mutat sig till statliga kontrakt, bokföringsbrott, kassa B (svarta pengar) och skattebrott blev för mycket. Av Ola Josefsson
På Twitter: @JosefssonOla

Det var inte Katalonienkonflikten som gjorde att Mariano Rajoy fick gå. Eller kanske det var så ändå. När socialistledaren Pedro Sánchez tog initiativet till misstroendevotum mot Spaniens högerregering slöt katalanska separatister upp. Annars är det full oenighet mellan PSOE och nationalisterna i PDeCat och ERC. Även baskiska PNV och missnöjespartiet Unidos Podemos ställde bakom Sánchez. Det gav 180 mandat och Rajoy fick säga adjö och tack.

Den 2 juni tog Pedro Sánchez över regeringsmakten i Spanien officiellt. Han ska nu styra en minoritetsregering som blir helt avhängig av stöd från ett missnöjesparti på yttersta vänsterkanten och regionala nationalistiska småpartier. PSOE har bara 84 mandat. Det krävs 176 mandat i kongressen för att nå majoritet. Partido Popular har 134. Inom ett år kan nyval vänta.

I Katalonien är Quim Torra ny regionpresident, supporterad av expresidenten Carles Puigdemont. Torra är marionettdockan. Puigdemont drar i trådarna från Berlin. Torra blir redskapet som Carles Puigdemont använder sig av eftersom han riskerar arresteras och ställas inför domstol vid en ankomst till Spanien.
Torra ser sig själv som en provisorisk regionpresident. ”Vår president är Carles Puigdemont” har han själv sagt om sin mentor. Det förstärker tanken att den katalanska regeringen inte bara är baserad i Barcelona utan också i ”exil”.

Hur kommer socialistpartiet PSOE att agera? Blir det en mjukare ton från socialistledaren Pedro Sánchez? Ciudadanos partiledare Albert Rivera har hela tiden menat att Spanien måste gå tuffare fram. Partiet Ciudadanos startade i regionen som en motkraft till den katalanska nationalismen.
Konflikten sprider sig till andra länder som ringar på vattnet eftersom flera katalanska regionala politiker befinner sig på flykt och i exil. Spanien har begärt dem utlämnade. Nyligen avslog Belgien utlämningsansökan för tre katalanska separatister på grund av ett tekniskt fel i ordalydelsen i den europeiska arresteringsordern inte överensstämde med arresteringsordern i Spanien.
Ett fel som därefter blivit rättat. Men att det belgiska rättsväsendet nekar Spanien hyllas av separatisterna som vill få det till att se ut som ”ännu en demokratisk örfil till Spanien”.

Manifestationer och demonstrationer har fortsatt under våren i Katalonien. Budskapet från separatisterna är att Spanien har politiska fångar och att politiker är förföljda. Det har blivit mer regel än undantag att dessa manifestationer uppmärksammas i svensk media med en romantiserande bild av katalansk separatism.
På sociala nätverk arbetar separatisterna främst genom Catalan Assembly med att retweeta länkar och tidningsartiklar som passar deras egna syften. Det är en propagandaverksamhet som pågår dygnet runt då Catalan Assembly har konton i många länder.

Den katalanska självständighetsrörelsen får inte helt oväntat stöd av Ryssland. Det säger Hans-Georg Maassen som är ordförande för landets underrättelsetjänst. Desinformationskampanjer där avsändaren delvis är ryska regeringen förekommer.
Vi talar här om ”hybrida hot”. Det finns intresse bland vissa länder som exempelvis Ryssland att se ett försvagat och delat EU som inte fullt ut kan utöva sin roll som global aktör.

Det är mycket rimligt att tro att Moskva stöder katalansk separatism. Vissa stater använder sig av tillvägagångssätt för att skada europeiska intressen. Det skulle vara naivt av oss att tro att dessa stater kommer att avstå från detta.
EU-kommisionären för säkerhet, Julian King, säger i en intervju att dessa desinformationskampanjer i sociala nätverk är ett nytt vapen och uppmanar att stärka samarbetet inom ramen för EU.
Maassen betonar också medias roll eftersom allmänheten behöver tillförlitlig information. Han uppmanade också Europas invånare till att vara kritiska och medvetna om detta när de tar del av nyhetsflödet.

Så vem är den nya regionpresidenten, den 131:e i ordningen, från koalitionen Junts pel Catalunya, Quim Torra? Fram till att dessa rader skrivs hade han inte blivit indragen i rättsprocessen som flera andra separatister.
Quim Torra är å andra sidan en mycket kontroversiell person och en av de mest radikala försvararna av ett självständigt Katalonien. Hans mål är att bygga en självständig republik. Han var tidigare ordförande i separatistsällskapet Òmnium Cultural och har under åren skrivit rasistiska tweets där han förolämpat Spanien och kallat landets befolkning för ”fän” och ”bosättare”. Flera av inläggen har varit så grova att Torra tvingats radera dem och be offentligt om ursäkt.
Inés Arrimadas, partiledare för CiutadansCs, menar att Torra står för en ideologi som främjar främlingsfientlighet. Han är en populist som kommer att orsaka ytterligare splittring av människor, menar Arrimadas.
Xavier Domènech, partiledare för vänsterpartiet Podemos katalanska systerparti Catalunya en Comú har bett Quim Torra klargöra vad han ”verkligen tycker om spanjorer och de 70 procent av katalanerna som anser sig vara spanjorer”.

Socialistledaren Pedro Sánchez som fick stöd av de katalanska nationalisterna vid misstroendeomröstningen har jämfört Torra med främlingsfientliga Nationella fronten och Frankrikes Le Pen. Antirasistiska SOS Racismo varnar för Torra och beskriver honom som farlig, oansvarig och oacceptabel och hans ideologi bygger på fördomar.
Quim Torra har hittills slagit ifrån sig av kritiken. ”Yo no soy racista”, jag är inte rasist, skriver han på Twitter och i en intervju i radiokanalen Rac1 säger Torra att citaten ”tas ur sitt sammanhang”.