Eurons framtid tycks inte längre vara självklar. Senaste tiden har det kraxats om att eurons undergång är nära förestående. I Frankrike är det Nationella frontens Marine Le Pen som går till val på att lämna valutaunionen. Och den som väntas bli USA:s EU-ambassadör, Ted Malloch, säger att både EU:s och eurons framtid är osäker. Av Ola Josefsson

Vid årsskiftet fyllde euron i Spanien mopedålder, 15 år. Den som har barn vet att familjeekonomin brukar skena. Så har det gjort med euron också. Basvaror som potatis och frukt har blivit 60 procent dyrare liksom drivmedel och elektricitet.
Efter att Spanien antog den gemensamma valutan för 15 år sedan har priserna stigit 34,5 procent medan den genomsnittliga lönen har ökat med mindre än hälften.
Skeptikerna till euron tycks bli fler. Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem fick i januari rycka ut: ”Förutsägelser om eurons undergång har förekommit tidigare under mina fyra år som eurogruppens ordförande. Vi kommer att fortsätta arbeta för att stärka den gemensamma valutan”.

Det blir en intressant vår. Den 23 april följt av den 7 maj sker två omgångar i det franska presidentvalet. Nationella frontens Marine Le Pen väntas gå starkt. Hennes mål är att tillsammans med andra EU-skeptiska länder skapa en ny valutakorg dit den nygamla franska francen på sikt kan kopplas.

På många håll i Europa finns ett växande missnöje mot euron som ”inte har använts som en valuta utan som ett vapen”. Eurons problem är att EMU-länder har en gemensam penningpolitik men inte en gemensam finanspolitik, vilket genererade stor osäkerhet under krisen. Det finns även en brist på solidaritetsmekanismer mellan medlemsländerna.

Efter 15 år gör jag ofta jämförelser mellan pesetan och euron. Sex euro motsvarar tusen pesetas. Det är lätt att se hur levnadskostnaderna har ökat under dessa år.

Vi minns de omedelbara effekterna efter euron infördes i Spanien 1 januari 2002 plus elva länder. Butiker och inte minst barer och kaféer avrundade så att en vara som tidigare hade gått på 100 pesetas i stället kostade en euro vilket motsvarade 166,386 pesetas.

En kopp kaffe som kostat 100 pesetas kostade 166 pesetas (en euro). En rejäl höjning alltså. Hur påverkade valutan dig? När spansk media skrev om 15-årsjubileet i början på året framträdde bilden att vissa konsumenter i Spanien har fått sämre köpkraft på grund av att löner och pensioner inte har ökat lika mycket.
Det räcker med att granska prisökningen från sista året med pesetan, 2001, till 2016. Prisökningen hamnar på 34,5 procent. Sedan dess har det behövts fler och fler euro för att få hem varukorgen från livsmedelsbutiken.
Det är 57 varor som har ingått i undersökningen. Av dessa är det endast fyra varor som har blivit billigare. Det är socker, hemelektronik eller vitvaror, telekom och prylar till fritid/hobby.

Vad har då blivit dyrast? Det är baslivsmedel som bröd (50,4%), ägg (49,9%), potatis (72%) färsk frukt (66,3%), baljväxter och grönsaker (62%), nötkött (45,9%), färsk och fryst fisk (34,5%) eller mjölk (37,5%). Nu ska det tilläggas att det ständigt finns extrapriser och erbjudanden på just dessa varor.

José Ramón Pin, professor i ekonomin, menar att euron först hade en pervers effekt på priserna som därefter har återhämtat sig något. Inflationen har de senaste månaderna till och med varit negativ.
Samtidigt har den genomsnittliga lönen inte ens ökat med hälften. Vi ser en försämring av köpkraften som späddes på ytterligare i samband med den ekonomiska krisen. Det finns andra parametrar som är mer positiva, att minimilönen SMI (Salario Mínimo Interprofesional) i Spanien under dessa år har ökat med 51,1 procent.

Och när det gäller pensionärerna har de fått mer i börsen. Den genomsnittsliga pensionen har efter reformen av pensionssystemet ökat med 84,1 procent från 2001, eller från 494,5 euro till 910,2 för 2016.
Inom turistindustrin har priserna generellt ökat 44,6 procent, trots det strömmar de utländska besökarna till i en aldrig tidigare skådad omfattning. Ifjol över 75 miljoner utländska semesterfirare. Den största enskilda ökningen är på tobak (99,7%).

Trots detta så menar experter att eurons effekter är mindre negativ i Spanien än i Frankrike eller Tyskland. Kanske en orsak till varför kritiska röster mot euron hörs i större omfattning i Frankrike och Tyskland. Enligt den senaste Eurobarometern anser sex av tio spanjorer att valutan har varit positiv för landet.

Experter menar att den ekonomiska krisen 2008 hade blivit värre för ett Spanien utan euro. Med pesetan skulle inget land ha bidragit med finanser. Det spanska finanssystemet skulle kollapsat.
Med euron överfördes Spaniens penningpolitik till Europeiska Centralbanken vilket förhindrade en devalvering av valutan. Med pesetan hade det blivit konsekvensen av krisen 2008.

Se där! En 15-åring som räddade Spanien från kollaps!