Du har kanske läst om spanska ”munkavlelagen” (Ley Mordaza). Intressegrupper även i Sverige liksom ett stort antal professorer, riksdagsledamöter och politiker från olika politiska partier gav sin syn i en debattartikel i Svenska Dagbladet på initiativ av Astrid Menasanch Tobieson och Lisa Wollter. De menar att Spanien är på väg att införa en lag som inte är förenlig med ett demokratiskt och öppet samhälle. Av Ola Josefsson
Spaniens ambassadör i Sverige, Javier Jiménez-Ugarte, talade klarspråk med replik hur ”Lagen för skydd av medborgarsäkerheten” var under utredning och att den slutliga versionen blir helt i linje med den spanska demokratiska verkligheten efter att alla remissinstanser har yttrat sig.
Den offentliga debatten domineras av åsiktseliten som gapar och skriker högst. Trots att de i regel är små grupper som saluför särintressen som sällan avspeglar majoritetens åsikter får de fram sina åsikter och synpunkter via media som ger dem mycket utrymme (läs inflytande) i förhållande till vad människor i allmänhet faktiskt tycker.
En majoritetsåsikt framställs i regel som extrem av välorganiserade intressegrupper som sätter gränserna för det som ska tillåtas. Jo, Sverige har sin egen ”munkavlelag”.
Ta detta med att införa tiggeriförbud. En majoritet av svenskarna, 56 procent, vill förbjuda tiggeri, enligt en undersökning av Novus. Kalla det majoritetsåsikt som i sitt sammanhang framställs som extrem, trots att det är precis tvärtom.
Det finns fler områden som man kan lyfta fram där medier och högröstade intressegrupper knappast avspeglar vad vanligt folk tycker och tänker. Hit hör även resultatet från SOM-institutet som säger att 45 procent av svenskarna vill ta emot färre flyktingar och som vi vet är det bara ett parti som driver den frågan, det borde vara fler i demokratins namn.
Det var statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson som i december ifjol skrev om ”åsiktskorridoren”. Han skrev så här: ”Åsiktskorridoren – det vill säga den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan att behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd – är mycket smal i Sverige. Det räcker numera att säga att man tror på Gud (vilket för övrigt 45 procent av befolkningen säger sig göra) för att betraktas som icke vid sina sinnens fulla bruk”.
Den som håller sig utanför den svenska åsiktskorridoren vet nog inte vad han talar om. Ty här i Spanien förs åsikter fram om både det ena och det andra. Ta diskussionen om aborträtten. I Sverige vill en av sju begränsa den, något som inte framkommer i den smala åsiktskorridoren.
Här i Spanien debatteras abort för/emot regelbundet. Att Spanien tänker strama upp rätten till abort framställs av åsiktseliten som ett jätteproblem. Den senaste opinionsundersökningen av CIS som pejlar spanjorernas åsikter om det som bekymrar dem mest visar att bara 0,1 procent anser att abortfrågan är ett problem.
Eller ta frågan om monarkins vara eller inte vara. Ett kärt ämne för åsiktseliten och medier men för den vanlige spanjoren är monarkin ett bekymmer för endast 0,4 procent. Jämför det med arbetslösheten som 77 procent anser är ett jätteproblem.
Majoriteten vill leva i en trygg rättsstat. Det var säkert det spanske polischefen Ignacio Cosidó tänkte på då han i juni berättade om hur 16.000 kriminella utlänningar som tillsammans hade utfört 73.000 brott utvisades från Spanien under fjolåret. Spanien ska bli den säkraste demokratin i världen sa Cosidó.
Om jag känner Sverige rätt skulle aldrig en svensk polischef uttrycka sig så. Denne skulle få Sveriges samlade åsiktselit på sig. I Sverige råder ”munkavlelagen”, debattklimatet är trångt och väldigt ängsligt. Människor är rädda för att ta en debatt med risken att de kan få en etikett klistrad på sig: rasist, antifeminist, bakåtsträvare, konservativ.
Vanligt folk i verklighetens land Spanien med den breda åsiktskorridoren vill ha det tryggt omkring sig. Kriminella, antingen de är landsmän eller utlänningar ska straffas och utvisas.
Så hur många spanjorer anser att invandringen är ett problem med tanke på att polischefen är så tydlig och saklig? Jo endast 2,8 procent visar CIS-undersökningen från juli månad.
Noterat:
”När vi skulle göra programmet om vänstervåldet så mötte vi motstånd redan inne i tv-huset. Reaktionen var att ”men de gör ju nåt bra!” På det sättet har vänsterextremister lyckats. Man granskar dem inte”. – Janne Josefsson beskriver inställningen på SVT när programmet Det goda våldet producerades för Uppdrag granskning 7 maj (Magasinet Neo).
”Hon bekämpar den ekonomiska och kulturella nyliberalismen. Äldre franska kommunister jag talat med upplever att 90 procent av hennes krav är sådana de själva en gång ställde”. – Jan Myrdal om Marine Le Pen, ledare för franska Nationella fronten i Fib Kulturfront 26/5 2014.
