Visste du om att skrivande kan förbättra både din mentala och fysiska hälsa? Att skrivande kan hjälpa dig genom depression, ångest, bearbetning av trauman och svåra minnen? Och att skrivandet som redskap även kan ge dig större självkännedom och konkretisera dina drömmar och mål? Av Ingrid Hedman
Att skriva dagbok eller en journal är någonting de flesta människor gjort någon gång i livet. Dagboksskrivandet kan fungera som en ventil i en livssituation som känns svår eller förvirrande. I dagboken får man möjlighet att lätta på trycket, sätta ord på känslorna och bena ut vad som egentligen hände. Få ordning och struktur när känslorna är överväldigande. Genom att skriva av sig når man också ofta större insikt, både om sig själv och andra och händelser som inträffat. För vissa kanske dagboken upplevs som den enda vännen som man verkligen kan lita på. Kanske förknippas dagboksskrivandet med just barndomen och ungdomsåren och därmed känns barnsligt. Men även vi vuxna har ett stort behov av att just skriva av oss.
Skrivterapins gynnsamma effekter
Forskning har visat att det terapeutiska skrivandet har många fördelar. Det kan lindra stress, ångest, oro och sömnsvårigheter. Men det kan även användas för att få bukt med fysiska åkommor som hög puls, högt blodtryck och magkatarr – symptom som ofta är psykosomatiska.
Forskningen om skrivandets helande kraft har pågått sedan 1950-talet, men fick ett ordentligt genomslag först trettio år senare. Psykologiprofessorn James Pennebaker anses vara lite av en pionjär inom området skrivterapi och det hela började år 1986 då han utsatte sina studenter för ett experiment. I tjugo minuter under fyra dagar lät han studenterna skriva om någonting som påverkat dem starkt emotionellt. Pennebaker uppmuntrade deltagarna att specificera händelsen – hur kändes det när den inträffade och hur kändes det nu att skriva om den? Hans teori gick ut på, att det skapar stress för kropp och sinne att hålla inne med sådana här händelser, att undvikandet på sikt skapar ohälsa. Genom att skriva om händelsen fick deltagarna möjlighet att analysera den, sätta ord på den och titta på den objektivt.
Att rannsaka sig själv är svåraste delen av alla läkningsprocesser – att ärligt se på sina egna förutfattade meningar, destruktiva mönster och negativa tankemönster – men det är just det som leder framåt och skapar en förändring.
Glädje, kärlek och tacksamhet
Efter att Pennebaker gav ut boken ”Expressive Writing – words that heal” har han inspirerat många efterföljande forskare och metoden har både använts och utvecklats flitigt både inom psykoterapin och av så kallade skrivterapeuter.
En del av metoden går ut på att skriva ner det som du är tacksam över i livet, vad som skänker dig glädje och vad du tycker om hos dig själv. I skrivterapin finns också vissa regler som man bör följa för att metoden ska bli så effektiv som möjligt: inget ältande. Efter att det tunga skrivits ner är det viktigt att inte fastna i de gamla och destruktiva, utan att fokusera framåt, vara förändringsbenägen och hitta lösningar. Annars blir det lätt att hamna i navelskåderi och självömkan. En övning kan exempelvis vara: hur har allt det negativa som drabbat dig i livet utvecklat dig? Vad har det lärt dig? Kanske har det till och med resulterat i någonting positivt?
Förändra ditt liv
En annan viktig aspekt med det helande skrivandet är att du får chansen att ta kontroll över historien, händelser som när de skedde kanske fick dig att känna dig totalt maktlös. Här har du chansen att sätta punkt, släppa taget om ilskan och bitterheten och sluta se dig själv som ett offer för olyckliga omständigheter eller andras illvilja. Detta kan vara oerhört befriande för många människor.
Vad vill jag, vart är jag på väg i livet? Hur ser min drömtillvaro ut och hur når jag den? Detta är frågor som vi alla kan tampas med och genom skrivterapin får du redskap att utforska detta. Att blicka framåt, konkretisera mål och skapa en handlingsplan.
Läs gärna mer! Vi arrangerar kurser på det här området: www.skrivarresor.se/halsoretreat-med-helande-skrivande-sitges/
