Har du hört talas om tallprocessionsspinnaren, pinjelarven, processionslarven och att du ska passa både sig själv och sina husdjur, speciellt hundar.
Men vad är egentligen processionslarven? Och på vilket sätt kan den skada oss? En gedigen forskarrapport ”Catepillar Venom” där forskarna redogör för hur den kan vara ”ett av vår tids största hot mot hälsan” ger en klar bild av detta.
Bilder: Med licens från Shutterstock.
Processionär larv är en lepidopteran insekt, det vill säga den går igenom flera stadier, ett av dessa är larvstadiet som det fokuseras på i denna artikel. Många artiklar så här års handlar om att passa sina husdjur och sig själva från larvens gift. Men vad i består och vad är deras gift? Hur skadlig kan den vara för människan och hur kan denna lilla varelse var ett av vår tids största hot?
Vad är processionslarven?
Det vetenskapliga namnet på denna insekt är Thaumetopoea pityocampa och den går igenom flera olika stadier: ägg, larv, processionslarv, puppa och fjäril. I juli på norra halvklotet når den sin vuxna skapelse som fjäril. Då parar de sig omedelbart för att lägga ägg. Äggen läggs som ett hölje över barren i pinjeträden. Äggen kläcks och det blir larver, dessa går sedan in i ett larvstadium som består av fem faser och varar upp till åtta månader. Under tiden skapar de fluffiga bon som ser ut som vita vävnader över hela träden. Dessa syns som bäst i slutskedet av processen.
Under perioden januari till april så lämnar larverna boet och faller ner till marken. Där hakar de snabbt tag i varandra från nos till svans och bildar ett processionståg. Nu färdas de vidare i denna form för att så småningom gräva ner sig för att förpuppa sig och bli fjäril. Varje larv har upp till en halv miljon små ”harpuner ”vilket bildar en pälsliknande yta som är extremt giftig för att skydda sig mot fiender.
Giftets sammansättning
Om någon kommer i kontakt med larven så försvarar den sig omedelbart genom att skjuta ut sina ”harpuner”. De har den effekten att de går rätt igenom huden.
Varje liten harpun har en hålighet som innehåller gift och själva harpunspetsarna injicerar giftet när det tränger in i huden. När det blåser kraftigt så sprids larvens harpuner via vinden och vi kan andas in dem. Giftet som är en cocktail av proinflammatoriska ämnen såsom protoeolytiska enzymer (salivproducerande), histamin (hormon och signalämnen), peptider (proteiner) och ett antal lågmolekylära ämnen (astmabildande ämnen).
Enligt forskarna är giftet att jämföra med det som utsöndras av ormar och spindlar. Dock sägs det i forskningsrapporten ”Caterpillrar Venom” att larvers giftsammansättning ej är helt klarlagd och mer forskning bedrivs för tillfället då det anses var en extremt giftig insekt.
Vad kan giftet orsaka?
Det mest vanliga vid kontakt är att larvernas harpuner tränger in i hud och slemhinnor och orsakar lokal inflammation. Vanligast är en stickande känsla samt rodnad och svullnad, det kan också uppstå vätskefyllda blåsor på kontaktytan. Enligt svenska giftinformationscentralen kan detta utvecklas inom några timmar och kan kvarstå i upp till en vecka.
Vid kraftig förgiftning så kan reaktionerna utvecklas till allergisk reaktion, njursvikt, inre blödningar såsom stroke och ytlig hudnekros som innebär att hudcellerna dör. En annan reaktion som uppmärksammats är att det kan utveckla osteokondrit, vilket innebär att broskbitar lossnar från ben i kroppen och konsekvensen kan bli missbildningar och att kroppsdelar kan förlamas.
Vår tids största hot?
Vår i denna artikel omskrivna processionslarv är en del av vad flera forskare i en forskarrapport från 2020: ”Caterpillar Venom” har varnat för. Den här gruppen Caterpillars (larver) som tillhör familjen Lepidopteran är den näst största gruppen av insekter. Denna familj består av c: a 160 000 arter som är organiserade, i vad vetenskapen kallar, 43 superfamiljer som i sin tur tillsammans bildar 133 familjer, av dessa familjer utmärker sig 9 familjer som extremt giftiga.
Processionslarven är en av dem. De orsakar allvarliga patofysiologiska tillstånd och är ofta involverade i förgiftningar hos människor och djur. I subtropiska länder finns släktingar som under pollensäsong släppt sina giftharpuner tillsammans med pollen som orsakat nästan epidemiska nivåer av förgiftningar och då dödsfall som följd. Enligt forskarna belastar detta sjukvården hårt dels av antalet fall och att det fortfarande saknas motgift på grund av bristande forskning kring larvgifter.
Trots banbrytande teknik som gör att larvernas gifter kan utforskas mycket bättre nu så ”har vi” bara skrapat på ytan. En orsak är också att dessa arter sprider sig med värmen och förflyttar sig norrut. I Amerika är det ett växande problem i USA. Också från Asien via Östeuropa förflyttar sig vissa arter. Vår omskrivna processionslarv finns främst i medelhavsländerna men en annan art finns så långt norrut som på Gotland i Sverige.
Larverna i sig är ofarliga och de attackerar inte människa eller djur, utan det är deras försvarsmekanism när de själva känner sig attackerade, men också väder och fram för allt vind kan sprida deras giftiga harpuner.
Så själva hotet som forskarrapporten ”Catepillar Venom” hänvisar till består i att giftets sammansättning fortfarande är till stor del outforskat. Det saknas då behandlingsmetoder och motgifter. Detta i kombination med nio giftiga larvfamiljers snabba spridning i världen. Summan av detta är att det kräver stora resurser av världens sjukvård eftersom konsekvenserna av giftet är stora för många människor. Allt från svåra ”brännskador, funktionsnedsättningar till dödsfall.
Källor: Svenska Giftinformationscentralen. Forskningsrapport Catepillar Venom: En hälsorisk för 21: a århundradet. Av Andrea Seldeslachts, Steve Peigneur och Jan Tytgat.