Mättat fett ger varken fetma eller åderförkalkning, visar nya stora befolkningsstudier. Detta är helt emot allt vad vi har fått lära oss av läkare, näringsfysiologer och hälsomyndigheter. Den stora europeiska EPIC-rapporten, som följde upp 90.000 män och kvinnor i sex länder, drog den slutsatsen, att fet mat inte förorsakar övervikt. Dr Matti Tolonen

”Två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och har jagat fett i onödan. Det är dags att se över kostråden och basera dem på modern vetenskap”, säger Göran Berglund, professor i internmedicin vid Lunds universitet till Dagens Nyheter.
”Den fettsnåla nyckelhålsmärkningen saknar vetenskapligt stöd och bör skrotas”, anser han.

Den ledande tidskriften inom näring och hälsa, American Journal of Nutrition Medicine, publicerade i januari en jättestor metaanalys som undersökte om sambandet mellan mättat fett och ateroskleros (doi:10.3945/ajcn.2009.27725).

Tvärtemot den gängse uppfattningen, kunde forskarna vid USA:s nationella hälsoinstitut (NIH) och Harvarduniverstitet inte hitta någon som helst positiv samband. Med andra ord, fet mat försorsakar varken kranskärlsjukdom eller stroke. Analysen gick samman med resultaten från 24 välgjorda studier i vilka nästan 350.000 människor hade deltagit i 5–23 år. Under den tiden hade över 11.000 personer drabbats av kranskärlsjukdom eller stroke, men intaget av mättat fett associerade inte med dessa sjukdomar. Slutsatsen, som drogs, visar att studien inte styrker de rådande tankesystemen om kost och hälsa.

Rapporten förstärker kolesterolskeptikernas åsikter: Kostens fetter ökar inte kolesterolhalten i blodet och kolesterolet är inte någon signifikant orsak till åderförkalkning. Med detta sagt, är det troligt att hundratusentals svenskar i onödan äter kolesterolnedsättande läkemedel, statiner. Åderförkalkning förorsakas inte av kolesterol, utan av en låggradig kronisk inflammation, som sannolikt har uppstått p.g.a. av virus- och bakterieinfektioner i det förflutna, och de har i immunsystemet åstadkommit en felaktig inverkan, som pågår i årtionden.

Visserligen kan statinerna dämpa denna inflammation, men det sker helt oberoende på nedsättningen av kolesterolet. Det finns dock många och betydligt effektivare, säkrare och billigare ämnen som kan dämpa inflammationen, exempelvis kostillskotten berberin, karnosin, D-vitamin och fiskoljorna E-EPA och CardiOmega. Circa 15 procent av patienterna får biverkningar av statiner, såsom muskelvärk och -trötthet, minnesförlust och vid extrema fall även demens. Därför förespråkar jag användning av kosttillskott i stället för syntetiska läkemedel.