Det fanns en tid när vin- och russinproduktionen bidrog till Málagas välstånd.
Det söta dessertvinet exporterades till halva världen och vinodlingarna täckte 120.000 hektar. 2024 firar varumärket ”Málagavin” 100 år.
Det är en pigg 100-åring som fortsatt mår ganska bra. Men som står inför stora utmaningar. Nu är det röda och vita viner från Málagas inland som uppmärksammas med utmärkelser. Samtidigt slår torkan hårt mot vinbönder.
I år är det 100 år sedan varumärket ”Málagavin” registrerades. Det var föregångaren till ursprungssigillet Consejo Regulador vilket kom några år senare. En kvalitetsstämpel som garanterar vinets ursprung.
Varumärke
Ett sekel har gått med Málagaviner som egen ursprungsmärkning. I början av 1900-talet såg provinsens vinmakare ett behov av att skydda vinernas ursprung och kvalitet mot kopior. Provinsens vinmakare lät patentera sin produkt med egen ursprungs- och kontrollmärkning.
Att skydda sitt varumärke är ingenting nytt. I våra dagar väller det in kopior eller imitationer. Den som tar en promenad längs paseon i sin spanska kustkommun kan se och studera handeln med piratkopior av kända smycken, skor och väskor som säljs helt öppet.
Inom vinproduktion har det dykt upp etiketter med ”tipo”, ”estilo” och ”método”. Det är producenter som försöker härma kända produkter.
Ursprungsmärkning
För en del år sedan höjde de franska Champagneproducenterna tonen. Anledningen var att Cava-tillverkarna i Katalonien lät trycka ”méthode champagne” på etiketten.
Precis som Sherry är Champagne skyddat med ursprungsmärkning. Det får bara heta Sherry om det kommer från triangeln Jerez de la Frontera, Sanlúcar de Barrameda och El Puerto de Santa María är de enda som får lagra, buteljera och sälja sherry.
Så det finns en viss förståelse för att fransmännen flög i taket.
Museo del Vino ligger på plaza de los Viñeros 1 i Málaga norr om saluhallen Mercado de Atarazanas.
På 1990-talet hindrade inte det spanjorerna från att trycka ”champagnemetoden” på etiketten. Helt riktigt protesterade fransmännen och drog spanjorerna till domstol. Nu är ”Champagne” borttaget från Cava-buteljerna.
Det går inte att använda Champagne hur som helst. Det blev även Arla Foods AB medvetna om i början på 2000-talet när de fick böter efter att marknadsfört yoghurt med benämningen ”Champagnesmak”.
Det var skälet till att vinmakarna i Málagaprovinsen var tidigt ute med Consejo Regulador eller ursprungssigill. Málagas dessertvin skulle skyddas. Sedan dess kan vi bara konstatera att globaliseringen och expansionen av världshandeln skruvats upp vilket har bidragit till flera imitationer och piratkopior.
Vinmuseet
Solerasystemet som vi känner igen från Sherryproduktion används även vid Málagavin. Det yngsta vinet ligger överst. Viner från olika årgångar blandas med varandra utifrån ett förutbestämt mönster.
Ett besök vid vinmuseet Museo del Vino på plaza de los Viñeros 1 i Málaga berättar mycket om vinets lokala historia. Vinmuseet hittar du norr om saluhallen Mercado de Atarazanas.
Förutom att det är museum arrangeras även vinprovningar i källarvåningen regelbundet som det går att anmäla sig till. På andra våningen har kontrollorganet sitt kontor. Själva museum-delen ligger på bottenvåningen och första våningen.
Den historiska delen visar feniciernas ankomst till kusten på 800-talet före Kristus. Fenicierna hade med sig vinstocken från våra dagars Libanon och planterade den i området Flavia Malacita i nuvarande Cártama.
Museet är rikt illustrerat med en sektion av dofter som förknippas med Málagavin som honung, äpple, rostade hasselnötter, jasmin, vanilj, lavendel och murgröna.
Museet visar vinframställningen i Málaga sedan 800-talet före Kristus.
Här finns även kartor, bilder över produktion med ”criaderas” och ”solera” samt etiketter. Inte mindre än 1.200 vinetiketter som är en konstsamling i sig med sina fantasifulla motiv. Visst, Málagavin sätter i gång fantasin…
”Málaga-sirap”
Med grekernas och romarnas ankomst växte vinproduktionen. Det var främst under romartiden som vinproduktionen utvecklades och det som vi känner som det söta dessertvinet Málaga kom till.
När morerna tog sig över Gibraltar sund och in i Spanien inleddes en svår tid för producenterna. Islams förbud mot alkohol gjorde att verksamheter upphörde.
Mitt emot vinmuseet har vi vinhelgonet på väggen där vinmakarnas brödrasällskap håller till.
Men det gjordes undantag. Det ambrafärgade Málagavinet foretsatte att konsumeras. Det berättas att år 1047 drack den moriska härskaren Idriss II det som kallades ”Málaga-sirap” eller ”Xarab al malaquí” för att komma runt koranens lagar. Andalusiska poeter besjöng Málagavinet som något vackert.
På 1700-talet inleddes Málagavinets första guldera i ”modern” tid det som går under benämningen ”El siglo de Oro”. Produktionen tog fart efter att de katolska monarkerna återerövrat Málaga 1487. Vinproduktionen kom under kungahusets beskydd.
Vinet fick tidigt en framträdande roll som en helig produkt kopplad till katolikernas heliga mässa. Under kung Felipe III tid grundades vinmakarnas brödrasällskap, Hermandad de Viñeros, som fortsatt har sin egen procession på torsdagarna under Semana Santa.
Upptäckten av Amerika gav upphov till utmärkta exportmöjligheter särskilt till kungadömena Peru och Mexiko.
Exporten tog även fart till Flandern, Frankrike, England och Ryssland. 1791 gav Spaniens ambassadör i Sankt Petersburg den ryska kejsarinnan Katarina II en låda Málagavin. Hon blev så glad för gåvan så vinet importerades i fortsättningen till Ryssland.
”Blandningar”
Det började gå rykten i Europa. Som i kungariket Frankrike att Málagas viner görs med blandningar. Det fanns alltså bevis på att det gjordes imitationer av Málagavinerna på 1700-talet på andra platser och att det blandades ganska friskt.
Det var en bidragande orsak till att de söta dessertvinerna från Málaga skulle ursprungsmärkas under kontrollorganets överseende. Något som dock skulle ske långt senare.
På vinmuseet finns 1.200 etiketter från vinflaskor. Bara det är en konstutställning i sig.
Under 1800-talet började det produceras kopior lite varstans. Brödrasällskapet Hermandad de Viñeros försökte med näbbar och klor att försvara ursprunget genom att certifiera och kontrollera produkterna som exporterades från Málagas hamn som hade vuxit ut och blivit betydelsefull med export till nära halva världen.
Framöver kom en okontrollerbar våg av nya producenter som gjorde kopior. Det gick så långt att det kom ut böcker som förklarade hur man gör Málaga-viner utan att behöva använda en enda droppe av den äkta varan.
Vid tidpunkten var det söta dessertvinet Málaga världsberömt och placerades i samma kategori som Sherry, Champagne, Port och Madeira. För att skydda sina produkter mot konkurrens så drogs planerna upp för en branschorganisation för vinmakare.
Málaga-stilen kopierades lite överallt i vinvärlden. Så i slutet av 1800-talet ledde problemets omfattning samtidigt som den industriella revolutionen med uppfinningar att immateriella rättigheter skulle skyddas.
Vinlusen
1876 drabbades Spanien av vinlusen phylloxera, en art i insektsfamiljen dvärgbladlöss. Den gick hårt mot vinproduktionen i Málaga. Enbart i Axarquía, där lusen var känd under namnet Lagar de la Indiana, ödelade den 200.000 vinstockar!
Fram till dess hade provinsen cirka 120.000 hektar vinodlingar. Druvorna användes inte bara till vin utan även till russin och brandyproduktion. Málagas ekonomi kretsade kring vinstocken.
Med vinlusen slogs mycket i spillror i Málaga precis som i övriga Europa gällande vinproduktion. Många övergav landsbygden och flyttade till större städer i jakt på arbete.
Räddningsaktion
Illustrationen visare hur sticklingar från amerikanska vinstocken Vitis americana ympas in i den europeiska Vitis vinífera som inte var resistent mot vinlusen.
De som stannade kvar inledde en större räddningsinsats genom att ympade sticklingar från amerikanska vinstocken Vitis americana i den europeiska Vitis vinífera som inte var resistent mot vinlusen.
På 1870-talet skeppade nämligen George Husmann resistenta labrusca-rotstockar från sin vingård i Missouri till Frankrike. Därmed inleddes räddningsaktionen.
För att skydda och bevara det som fanns kvar undertecknades i början av 1900-talet det som skulle bli patentskyddat. Det var även inledningen på historien om hur en grupp vinproducenter registrerade ”Málagavin” som en skyddad produkt 1924.
Minskad areal
Intresset för det söta dessertvinet från Málaga har dock minskat. Det märks också när det kommer till vinarealen. Om det tidigare fanns 120.000 hektar vinodlingar i Málagaprovinsen, jämför med dagens Castilla la Mancha (152.482), finns det numera bara 900 hektar vinodlingar i provinsen som går till Málagavin.
Amforor av lera användes till Málagavin för jäsning och lagring.
Under 2024 kommer 100-årsjubileet att uppmärksammas på olika sätt. Det är en viktig milstolpe för en av de äldsta varumärkningarna för vin i Spanien.
Ursprungsmärkningen kom dock några år senare, 1932, då 16 distrikt i Spanien blev ”denominación de origen” enligt det spanska appellationssystemet. Året efteråt skapades Consejo Regulador de la D.O. Málaga den 8 september 1933.
Fakta/Olika typer av Málagavin
Málagavinet finns i olika stilar, från torrt till mycket söt. Även alkoholhalten varierar men ligger oftast på 15 till 18 procent.
Här är några av stilarna:
Pálido. Ingen fatlagring.
Málaga. Från sex månader.
Noble. Två till tre år i amerikanska ekfat.
På Antigua Casa de Guardia blir det gärna en Trasañejo.
Añejo. Tre till fem år i amerikanska ekfat.
Trasañejo. Mer än fem år i amerikanska ekfat.
Seco. Fyllig och bärnstensfärgad. Jäst som torr. Stilen kom senare.
Lágrima. Framställs av första pressningen, mörk, intensiv och söt.
Pedro Ximénez. Framställs av druvan med samma namn, oftast mörkare än Moscatel. Söt.
Moscatel. Vanligen gyllengul. Det mest kända är Moscatel Cartojal som konsumeras under Málagas feria i augusti. Finns från mycket söt till relativt torr.
Solera. Mjuk, ofta nästan svart i färgen. Mycket intensiv söt smak.
Från ”Málagavin” till ursprungs- och kontrollorgan
Vin med märkningen “Málaga” blev officiellt den 16 mars 1924 i spanska statens officiella bulletin Boletín Oficial de la Propiedad Industrial. Initiativtagare var föreningen Asociación Gremial de Criadores Exportadores de Vinos de Málaga.
Ursprungsmärkningen Denominación de Origen Málaga blev officiell den 13 september 1932 med publicering i Gaceta de Madrid nummer 257.
Kontrollorganet Consejo Regulador de la D.O. Málaga kom till 3 maj 1935.
Den 9 januari 2001 ändrades ursprungsmärkningen till att även innefatta inlandet (som Ronda) med det nya namnet Denominaciones de Origen “Málaga y “Sierras de Málaga”.
Från 2004 ingår även russinproduktionen i ursprungs- och kontrollmärkningen Consejo Regulador de las Denominaciones de Origen «Málaga», «Sierras de Málaga» y “Pasas de Málaga”.
