”Man ska spela här helt enkelt därför att det är en superb, välskött golfbana med fascinerande höjdskillnader. Dessutom med enastående vyer över Medelhavet mot Afrika. Kort sagt en upplevelse utöver det vanliga” säger Satu Kääriäinen, Golfdirektör för Marbella Golf Country Club på spanska Solkusten. Av Ove Ståhl

Banan, som ligger fem minuter utanför Marbella centrum, designades ursprungligen av Robert Trent Jones Sr, kanske den förnämsta av bandesigners under 1900 talet. Den öppnades officiellt 1994 men redan i slutet av 1980-talet spelade de första medlemmarna här. Under årens lopp har det skett en hel del förändringar på grund av faktorer utanför klubbens kontroll.

Först byggdes betalmotorvägen AP 7, 1997-1998, som skar rakt igenom golfbanan. Sedan designades sex hål om 2009 efter en markkonflikt. Slutligen revs en hög spökbyggnad, ett minne från den förra krisen i början av 90-talet, mellan hål 17 och 18 år 2010. Sammantaget gör detta att banan har lite olika karaktär samtidigt som ursprungskänslan finns kvar.

Första nio är en bergsbana med stora höjdskillnader och smala fairways, där den med taktiskt tänkande och precisa slag premieras. Från hål tio tar en böljande parkbana vid med bredare och öppnare ytor omgärdad av olivlundar. Här har den långtslående en fördel.
Gemensamt för alla hål är att de har små, välskötta och snabba greener med utmanande och intressanta inspel. Det finns inte stora marginaler, det gäller att träffa rätt annars hamnar man i svårigheter. Ett gemensamt drag är också att man har flera alternativa spelmöjligheter där den djärve kan chansa och där den mer försiktige kan spela taktiskt.

För mig är de första nio hålen själva väl värda besöket de är samtliga excellenta golfhål. Första hålet ett par fyra är inte långt men det är lätt att hamna utanför till höger med utslaget. Greenen är upphöjd och omgärdad av sex bunkrar vilket sätter press på inspelet. Andra hålet är ett mycket smalt par fem med fairway som svänger vänster och sen med ett inspel uppför till höger som gör slagen lite blinda.

Sedan väntar ett mycket vackert kort par tre hål över vatten och ett pittoreskt anlagt vattenfall. Hål fyra fordrar ett bra utslag över en ravin. Här märks brisen från havet, en bris man får ta hänsyn till på de flesta av hålen. Greenen är svårplacerad, gå inte kort, det är bunkrar i vägen, inte heller för långt för då rullar bollen ner i buskagen bakom. Hål fem, ett utslag nerför, här hjälper sluttningen till och man kan med ett bra utslag hamna nära green. Risken är dock att med minsta snedträff är man ute i buskagen.

Sen väntar banans bästa hål enligt min uppfattning, hål sex, ett par fem där man måste hålla högerkant för att öppna upp hålet för andra slaget och inspelet. En bäck som slingrar sig över fairway och en damm framför en smal green ger små marginaler för att nå green på tre slag. Det är bättre att spela klokt, placera bollen mellan bäckens vindlingar och att vara nöjd med en bogey. På hål sju bör man hålla utslaget till vänster för att inte riskera buskagen på högersidan. Detta ger dock ett svårare inspel, sidledes mot en green som omgärdas av branta sluttningar.

Efter det kommer banans vackraste utsikt från utslagsplatsen på hål åtta som har en rak, smal fairway sluttande mot havet. De första nio avslutas med ett par tre upp mot klubbhusets terrass och mot en stor green som delas med 18’e hålet. Från hål tio och framåt kommer drivern väl till pass. Hålen är rätt lika till sin karaktär, de är öppnare dock fortfarande med luriga inspel. Vid sidan av fairways är det olivträd istället för buskage, det är lätt att hitta bollen om man missar fairway.
Några hål sticker ut. Jag gillar verkligen hål 13, ett inte så långt par fem med en damm som nås från tee av den långtslående och dammen fortsätter sedan längs vänstersidan. Ett förrädiskt inspel där man gör bäst i att gå till mitten av green oavsett flagg-placering. Lätt att hamna i vattnet annars.

Hål 15 har ett utmanande utslag med en damm till höger som är svår att nå över och bollfångande buskage till vänster. Avslutningshålet har ett inspel, uppför, precis framför klubbhus terrassen. Ett bra slag där och man imponerar på publiken.

Klubbhuset är magnifikt. Stora öppna ytor. En högklassig restaurang. En stor bar. En välsorterad shop och ett wellness center där massage och hudvård erbjuds. Från terrassen har man en fantastisk vy över Medelhavet.

Klubben har också en träningsanläggning av bästa klass direkt i anslutning till klubbhuset. Här finns driving range, bunker, möjligheter att träna närspelet och en annorlunda designad putting green.

Robert Trevor Jones
Robert Trevor Jones, född i England men uppvuxen och verksam i USA, designade över 500 golfbanor över hela världen. Han arbetade hela livet ut, den sista banan han designade öppnades strax efter att han avlidit år 2000, 94 år gammal. Hans banor karaktäriseras bland annat av innovativa bunkerplaceringar, många vattenhinder och greenplaceringar som uppmuntrar ett strategiskt tänkande. Hans motto ”Ingen risk – ingen belöning” premierar den djärve. På Costa del Sol hittar vi nio banor som Robert Trent Jones ligger bakom, förutom Marbella Golf & CC bland annat Valderrama.

Faktaruta:
Längd: Gul 5497 meter, röd 4640 meter.
Greenfee: 79 € – 95 € inkl. buggy. Rabatter vid on-line bokning.
Alternativa medlemsformer finns.
Öppnades 1994, design Robert Trent Jones Sr.
Hur du hittar dit: Marbella Golf CC är beläget 5 min från Marbella centrum. Ta kustvägen A7 öster om Marbella. Ta av vid Costa del Sol sjukhuset, avfart Los Monteros. Därefter följ skyltarna.
Tel: 952 83 05 00
www.marbellagolf.com