Om du bara kan tänka dig att leva som man gör i Sverige så är nog inte Spanien något för dig. Spanien har under de senaste 20 åren utvecklats till ett modernt land, som visserligen har många likheter med Sverige, men att tro att du ska hitta en svensk livsstil i Spanien är förhoppningsvis inte anledning till flytten. Förvänta dig inte att allt fungerar som hemma. Är du positiv ser du det som lite av charmen. Av Sven F. Källström

Om du bjuder hem en spanjor till dig på middag så märker du lite av olikheterna i hur vi är vana att göra i Sverige. Det börjar redan när de kommer innanför din dörr. Ingen spanjor har någonsin tagit av sig sina skor när han är bortbjuden. Det spelar ingen roll om det är hällande regnväder eller om skorna är leriga och kladdiga, en spanjor besöker inte en vän eller bekant i strumplästen. Detta gäller också när du besöker din spanska bekant i hans hem: Ta aldrig av dig skorna! Räkna inte med att din spanska gäst kommer i tid och kalkylera också med en lång konversation innan det är dags att sitta ner och äta. Planera därför aldrig att maten ska vara färdig på utsatt tid. Då kommer ni alldeles säkert att få äta kall mat. Skillnaderna i vanor runt matbordet är mycket märkbara i hela världen och de olika kulturer som finns. Så är fallet i högsta grad även i Spanien.

Låt oss börja med hur spanjoren hanterar brödet. Smör förekommer aldrig och tidigare serverades brödbiten bredvid tallriken direkt på bordsduken. På senare tid har en liten tallrik hamnat under brödbiten, mycket beroende på inflytandet av turisterna från norra Europa.

När väl brödbiten är på plats så bryts den i mindre bitar och stoppas i munnen eller används för att skjuta fram matbiten till gaffeln så som vi använder kniven. Eller så doppar man brödbiten i såsen och stoppar den i munnen. Kniv används aldrig för att skära brödet. Nästan all mat som inte behöver skäras i bitar äts enbart med gaffeln och den lilla brödbiten får åter en funktion som ett substitut för kniven.

Spanska arbetstider skapar problem
Arbetstiden är annorlunda jämfört med Sverige. Man börjar arbeta sent, kontorsanställda oftast vid niotiden, i de flesta affärer och butiker klockan tio. Man gör ett långt lunchuppehåll (siesta) mellan klockan två och fyra eller fem, för att sedan arbeta till klockan sju eller åtta.

På sommaren är siestan längre än på vintern beroende på de varma dagarna. Den beskrivna arbetsdagen med den traditionella siestan på eftermiddagen börjar dock i allt fler företag att ersättas med nordeuropeiska arbetstider och en timmes lunch. Låt mig visa med ett kort exempel på en svensk och en spanjor som försöker få till stånd en kontakt:

Du börjar arbetet i Sverige vid sju–åttatiden. Strax före halv nio bestämmer du dig för att ringa din spanske kollega Pepe. I Spanien har väckarklockan just ringt och Pepe står kanske i duschen. När du går på lunch vid tolvtiden, då är det full fart på Pepe och han ringer dig men telefonsvararen säger att du är på lunch. Du kommer mätt och belåten tillbaka från lunchen vid halvtvåtiden och ringer tillbaka till Spanien. Pepe har precis gått ut genom dörren, för nu är det spansk lunchtid. Och den är ganska lång!

Du gör ett sista försök klockan 15.30 innan du ska börja packa ihop för dagen. Pepe är precis på väg till kontoret från lunchmötet som i god spansk stil har varat i två timmar. Nu jäklar, tänker Pepe och kastar sig på telefonen vid halvfemtiden. Då har du precis kört ur garaget och är på väg hem till familjen för att börja förbereda middagen. Sverige har stängt för dagen och alla har gått hem och där sitter Pepe i tre timmar utan att få kontakt. Han stänger nämligen inte förrän vid halvåttatiden på kvällen. Vem sa att det skulle vara lätt?

Men som jag nämnde tidigare, det har börjat förändras. Spanjorerna har insett att de måste anpassa sina arbetstider till norra Europa om de vill göra affärer med oss.

Köa utan nummerlappar
Nummerlappar har inte riktigt slagit igenom i Spanien. I affären, på banken, på apoteket, eller var som helst där det är normalt att ställa sig i en kö, så måste du nu lära dig det spanska sättet att komma fram rätt i kön. Dessutom är det inte alltid så att man ställer sig i en kö utan man frågar artigt när man kommer in ”Quien es el ultimo?” (Vem är sist i kön?). På så sätt är den enda person man behöver hålla koll på den som steg in före dig. Ett ovanligt sätt att köa men det är vad som väntar dig.

Rondellkörning och parkering
Tidigare hade inte trafikanter i rondeller företräde utan den vanliga högerregeln gällde. Numera har alla som är inne i rondellen företräde. Ta dock inget för givet eftersom den äldre generationens spanjorer inte har så lätt att komma ihåg att det införts en ny lag som de måste följa. Var extra försiktig i rondeller av en annan anledning: här ser man ofta bilar som ligger i höger körfält och ska svänga till vänster i rondellen. Och det värsta: de använder inte blinkers som vi alla är vana vid från Sverige. Parkeringsmoralen är mycket annorlunda. Är det trångt om plats, när du ska parkera eller redan står i en parkeringsficka, så har spanjoren sin egen lösning på detta. Då är enda sättet att ”knuffa” sig in eller ut och spanjoren gör det tills han lyckats. Detta lämnar tyvärr vissa spår efter sig i form av bucklor på bilarna både fram och bak och på sidorna.

Bilförarens fasa
När spanjoren sätter sig bakom ratten så sker något. Förvandlingen är total!

Och det är dessutom i de flesta fall helt omotiverat. Den normalt så balanserade José får en helt annan karaktär i bilen. Han kan aldrig ligga lugnt bakom din bil, inte ens i stadstrafik. Han kör vilt om dig och sen tvärnitar han innan han svänger in på nästa gata. När du åker på stora vägen i högre hastigheter blir José också en galen bilförare. Han kommer i hög fart och lägger sig några meter bakom dig och stressar dig.

Vid första bästa tillfälle svänger han snabbt ut och kör om dig. Men han drar inte vidare med hög fart, nej, nu saktar han farten och kör in framför dig och lägger sig två meter bakom framförvarande bil och proceduren upprepas. Inne i städerna är det samma sak, med undantaget att nu ligger han 30 centimeter bakom dig!

Rabatt på böter
I Spanien finns ett för oss svenskar mycket ovanligt men ganska sympatiskt sätt att få folk att betala sina böter i tid. Man arbetar enligt ett system som innebär att om du betalar boten inom en viss utsatt tid så betalar du bara halva beloppet. Det gör stor skillnad att betala 60 euro istället för 120, och systemet kan också få den ursprungliga boten att verka som rent ocker om du inte betalar i tid. Men det finns fler rabatter! Får ni parkeringsböter i Marbella så går det till exempel att annullera boten inom 30 minuter sedan den har utfärdats för en kostnad av tre euro eller, om du inte hinner, så har du chansen att betala med 50 procents rabatt inom två veckor.

SVEN F. KÄLLSTRÖM är författaren av succéboken DRÖMMEN OM ATT LEVA OCH BO I SPANIEN. Han har bott i Spanien i över 35 år och artikeln är ett smakprov från boken. Han har tidigare skrivit fem böcker om Spanien, bl.a Drömmen om Spanien och Golfströmmen – En turistguide till Costa del Sol. Vill du veta mer om Spanien och köpa boken är du välkommen att träffa författaren personligen och få en signerad bok på hans kontor mitt i Fuengirola på Calle Córdoba 37 nära tågstationen. Sven är också ägare och VD för Alamo Costa del Sol Real Estate som är ett av de största svenska mäklarföretagen på Costa del Sol.