I dagsläget finns ett flertal finansiella produkter, som på grund av deras tekniska och språkliga komplexitet är svåra att förstå för konsumenten. Detta kan i många fall leda till okunskap om vad man egentligen avtalar om. Okunskapen kan leda till ogiltighet av avtalet, om försäljarna av produkterna brister i sina skyldigheter att informera, eller om dokumenten som undertecknas inte uppfyller vissa krav De spanska domstolarna har med stöd av Ley General de Defensa de Consumidores y Usuarios (konsumentskyddslagen), Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/39/EG om marknaden för finansiella instrument samt Real Decreto relativo a las empresas de servicios de inversión (kungligt lagdekret om företag som erbjuder investeringstjänster) 217/2008 av den 15 februari, förklarat att förekomsten av brister i samtycket kan leda till att avtalet är ogiltigt, och att parterna därmed ömsesidigt ska lämna tillbaka vad som har varit föremål för avtalet, med avkastning och räntor, i enlighet med artikel 1303 i Código Civil (spanska civillagen). Därmed återgår parterna till samma personliga och ekonomiska situation som de var i innan den ogiltigförklarade rättshandlingen företogs.

För det första stadgar nämnda regler att informationen till kunderna ska vara tydlig, korrekt, exakt, tillräcklig och överlämnad i god tid för att undvika felaktig tolkning, samt att informationen ska betona de risker som varje värdepappersaffär medför, särskilt om det gäller finansiella högriskprodukter, så att kunden i detalj känner till följderna av den produkt som han eller hon köper.

Förutom att standardavtalen ska innehålla de grundläggande särdragen som stadgas i den spanska konsumentskyddslagen, ska de dessutom innehålla information om villkoren för ändring och uppsägning av avtalet innan det löper ut, information om att parterna är bundna av uppförandekoder som stadgas i regelverket om värdepappersmarknaden och som fastställs av Ministerio de Economía y Hacienda (finansdepartementet). Det är obligatoriskt att överlämna avtalsdokument som har med operationen att göra till kunden.

Vi vill framhålla att låneinstitutet måste utarbeta ett så kallat ”lämplighetstest” innan avtalet ingås, i vilket den framtida investerarens profil och hans lämplighet för att köpa vissa finansiella produkter fastställs. Avsaknad av detta test, eller avtal om produkter som inte är anpassade efter investerarens profil, kan likaså leda till ogiltighet av finansieringsavtalet.

I vilket falls om helst rekommenderar vi, i egenskap av juristfirma, att läsarna noggrant studerar och analyserar finansieringsprodukten innan de ingår avtal om köp av densamma.

Fråga advokaten
Denna fråga är besvarad av advokater på IURA:s Advokatbyrå som kommer att besvara fler frågor i kommande nummer. Har du någon fråga kan du e-posta den till: ulrica@iura.es
Ulrica Jonsson, Skandinavisk Representant, IURA Despacho Jurídico, tlf: 618 418 336.