Provinsen Málaga är en av de mest kosmopolitiska av Andalusiens provinser, trots det är provinsen Málaga fortfarande övervägande katolsk även om många människor har förändrat sitt sätt att engagera sig. Hela 81 procent av befolkningen bekänner sig till den katolska tron, visar en färsk undersökning Av Ola Josefsson

Vid påvens senaste besök i Santiago de Compostela kommenterades det flitigt i dagstidningarna om religionens roll i det moderna Spanien som skiljer sig beroende på region. Allmänt sett befinner sig katolska kyrkan i kris precis som landet i övrigt. Det tycks som att religion, politik och näringsliv går hand i hand i krisens Spanien.

Benedicto XVI besökte Spanien i avsikt att återvinna den kristna identiteten i landet och att försvara den traditionella familjens värderingar. Vid sitt besök jämförde påven dagens sekularisering med den situation som rådde i Spanien under 1930-talet.
Den spanska regeringen med regeringschefen José Luis Rodríguez Zapatero i spetsen sade sig ha blivit överraskad av påvens budskap om den spänning som råder i landet och där han drar jämförelser till den andra republiken under 30-talet. Zapatero ägnade lite tid åt påvens besök jämfört med i höstas då Zapatero deltog i morgonbön med Barack Obama och senare firade Ramadán med den turkiska regeringen…

I provinsen Málaga uppger 81 procent av befolkningen att de är katoliker, enligt den senaste statistiken från Spaniens motsvarighet till SCB, Instituto Nacional de Estadística (INE). Siffran är hög men går man 40 år tillbaka i tiden så låg den betydligt högre i provinsen Málaga.
Siffran är låg om man tänker på att 92 procent blir döpta i den katolska kyrkan. En annan faktur som visar att intresset för katolska kyrkan är på tillbakagång är det bidrag eller överskottet som blir över vid deklarationen, Renta.

De som deklarerar i Spanien vet att det finns en ruta skattebetalarna kan kryssa i om personen önskar att skatteåterbäringen ska gå till ”Iglesia Católica”, den katolska kyrkan. Det är endast 34,37 procent som kryssar den rutan, visar siffror från Málaga stift, och då är den siffran högre än det nationella genomsnittet.

Provinsen redovisar 9.000 dop om året, 10.000 comuniones. Vidare finns det 298 brödrasällskap, ett 40-tal privata katolska skolor och ytterligare 200 skolor som är subventionerade. 150.000 elever väljer att fortsätta att studera religion. Trots att det har gått 200 år efter den franska revolutionen fortsätter kyrkan att ha en bred uppslutning.

Det som minskar är deltagandet i religiösa ceremonier. Enligt siffror från INE finns det en stor klyfta mellan dem som bekänner sig till den katolska tron och de som närvarar vid en gudstjänst. Där uppger endast 14 procent att de går på en mässa.
Samtidigt råder det brist på sökande som önskar utbilda sig till katolsk präst. I Málaga finns det 340 katolska präster och 13 diakoner på 153 församlingar varav 22 är slutna. Den genomsnittliga åldern på en katolsk präst i provinsen Málaga är 60 år.

Francisco González som är rektor vid det katolska seminariet säger i en intervju i dagstidningen La Opinión de Málaga att det finns ett behov i stiftet kring själavårdande och humanitärt arbete och att det antal präster som färdigutbildas varje år inte räcker till.
Till prästseminarierna vid Fuente Olletas söker sig hundratalet ungdomar som först ser prästyrket som ett kall men där endast 14 går vidare i studierna. Studielokalerna är så stora att man skulle kunna ta in tredubbelt så många sökande. 21 procent av dem som tar på sig prästyrket är invandrare och kommer från Paraguay, Mexiko och Ukraina.

Samtidigt har den katolska kyrkan svårt med att föryngra sig. Det gäller i huvudsak klosterlivet där exempelvis klostret Císter är i stort sett tomt på kvinnor.
Enligt rektorn Francisco González är det en ”värderingskris” bland ungdomar. Det handlar om sociala processer där kvinnor numera värderar sådant som tidigare var viktigt som mindre viktigt. Även kvinnans frigörelse och intåg på arbetsmarknaden spelar in, tror Francisco González.
Tidigare var seminarierna och klostren de enda platserna kvinnor kunde vidareutbilda sig vid, om de inte hade tillräckligt bra ekonomi.

Om intresset för katolska kyrkan har minskat eller ökat beror på vilken statistik man lutar sig mot. Vid den senaste deklarationen, Renta, för 2009, ökade bidragen från skattebetalarna med 3,9 procent jämfört med året innan. Enligt Luis López de Sebastián, som arbetar vid administrationen vid Málaga stift var det 212.828 personer i Málaga och Melilla som ville att deras skatteåterbäring skulle gå till katolska kyrkan. De senaste två åren har det kommit in 12 miljoner euro via deklarationen enbart i provinsen.

Men å andra sidan kan man vända på resonemanget. Om det bor över en miljon katoliker i provinsen Málaga varför är det endast 212.828 som kryssar i rutan att skatteåterbäringen ska gå till kyrkan? Kanske det har att göra med att många unga arbetare inte har kunskap i hur man hanterar en eventuell skatteåterbäring, Luis López de Sebastián tillägger att i många länder går en viss procentsats automatiskt till kyrkan vilket inte sker i Spanien.