Knöliris (Iris sisyrinchium). En av de tidigaste blommorna i Andalusien är den lilla vackra knölirisen med sina långa smala blad. Alla irisar har fått sitt namn av regnbågens gudinna Iris. Efternamnet sisyrinchium betyder att växten har söta knölar och de är just välsmakande och har hjälpt svältande i svåra tider. Text/Foto: Lennart Ekman
e-post: lennartekman@hotmail.com
Rosmarin (Rosmarinus officinalis)
Rosmarin, havets skum, är historiskt en populär krydda. Studerande i det gamla Grekland tog med sig en kvist när de hade prov. Man visste att rosmarin var bra för minnet. Det säger också Hamlet till Ofelia: ”Här har du rosmarin. Det är bra för minnet.” På 1500-talet i Sverige gav man följande råd: ”Bada dig ofta med henne (rosmarin) och hon ska göra dig ung.” Ett annat gammalt råd var att ha en kvist i sängen mot onda drömmar. Innan myrten blev populärt i brudkransar gjorde man dem av rosmarin som symboliserade trohet. En mycket användbar krydda således. Den är också stående beståndsdel i den bekanta kryddblandningen bouquet garni i matlagningen.
Visst är det härligt att vara omgiven av rosmarin, romero, här nere.
Pipranka (Aristolochia baetica)
En av alla hundratals arter av den här klängväxten från Amerika är den andalusiska (baetica) piprankan eller hålroten. Den kallas bl a Dutchman´s pipe, sjöskumspipa, efter sin form men formen liknar ju också en livmoder och då verkar signaturläran, lika botar lika, och gör att man tror att piprankan skulle vara verksam vid svåra förlossningar. Blomman är ju annars perfekt för att lura till sig insekter. Den luktar gott, insekten lockas ner i tratten och kommer upp full av pollen.
Agave (Agave americana)
Linné gav den här växtfamiljen namn efter havsnymfen Agaue och grekiskans agauos som betyder beundransvärd. Agavefamiljen är verkligen värd beundran för sin stora användbarhet bl a till sisal till tågvirke och till drycker. Ur växtsaften framställ pulque som sedan destilleras till mescal eller tequila. Azteker och maya använde agavens saft till att läka sår. De kunde få nål och tråd genom att bryta bladets yttersta tagg och dra ut en fiber med den och på det sättet t ex sy ihop säckar.
De spanska erövrarna tog med sig agave hem och växten trivdes utmärkt här. Den tar 10-20 år på sig att blomma och dör sedan men skjuter samtidigt rotskott till nästa generation. Blomstängeln skjuter upp snabbt men har ni tur kan ni njuta av världens största ”rabarberknopp” som den ni ser på bilden.
Agaue var en av nereiderna som red omkring på delfiner i havet enligt den grekiska mytologin.
