Vi har just klivit in i 2026. Nyårslöften och tillbakablickar hör ju till dessa dagar runt ett årsskifte. Många har haft ett par veckor med julstök och tid att umgås med nära och kära.
För vissa kändes det kanske bara stressigt, för andra alldeles underbart – men för de flesta bubblar förmodligen lite blandade känslor kvar efter högtiden som kanske är den med allra högst förväntningar på magi och gemenskap.
Av Frida Fagerdahl, e-post: frida.fagerdahl@gmail.com
Det är just vid sådana tillfällen det kan vara värdefullt att stanna upp och låta känslorna få ta plats. Att våga känna efter: Vad är viktigt på riktigt? Vad är jag tacksam för? Vad vill jag förändra? De frågorna utgör ofta en bättre grund för nyårslöften än snabba ambitioner som rinner av redan i februari.
Proaktivitet – att flytta fokus dit det gör skillnad
Det är lätt att fastna i rubriker om kriser och oro. Det är också lätt att fastna i personliga motgångar och känna sig maktlös. I dagens individsamhälle kan det ibland vara svårt att hitta balansen mellan självförverkligande och gemenskap. För att ha kraft att göra gott för andra behöver man ta hand om sig själv – och för att må bra i sig själv behöver man ofta känna att man bidrar till omvärlden.
Stephen R. Covey, författare till De sju goda vanorna, beskriver en metod som kan hjälpa oss att bli mer proaktiva. Alla människor bär på en viss mängd bekymmer. Vi oroar oss för hälsan, våra barn, miljön, krig och samhällsutveckling. Han beskriver detta som en bekymmerscirkel – allt som berör oss men som vi inte alltid har möjlighet att påverka direkt.
Inuti denna finns inflytandecirkeln. Där ryms de områden där vi faktiskt kan göra skillnad: våra val, våra relationer, vår hälsa och hur vi engagerar oss i vår närmiljö. När vi medvetet lägger mer energi på det vi har inflytande över, växer denna cirkel.
Resultatet blir att känslan av maktlöshet minskar och ersätts av handlingskraft. Att vara proaktiv handlar därför inte om att ignorera världens problem, utan om att fokusera sin energi där den kan leda till verklig förändring – steg för steg.
Och kanske är det just detta perspektiv som behövs när vi nu reflekterar över 2025 och blickar framåt mot 2026. För det finns faktiskt mycket positivt att bygga vidare på.
Gröna framsteg – klimatomställning i praktiken
I Klimatgranskaren.se sammanfattar Nadja Vinberg den 16 september 2025 den nationella tiopunktsplan som Spaniens premiärminister Pedro Sánchez presenterade i början av hösten. Planen kom som en direkt reaktion på de extremväder som drabbat Spanien hårt, och fokuserar på förebyggande arbete, bättre krisberedskap och en snabbare grön omställning.
Bland åtgärderna finns stärkt brandskydd, förbättrad vattenresiliens vid torka och översvämningar, klimatanpassad mark- och skogsförvaltning samt satsningar på hållbart jordbruk. Målet är tydligt: att minska framtida klimatrelaterade dödsfall och ekonomiska skador genom att agera i tid – snarare än att ständigt reparera i efterhand.
Nadja Vinberg menar att Sverige har mycket att lära av Spanien, inte minst när det gäller att rusta civilsamhället för klimatförändringar och att våga investera i omställningen till grönare energisystem.
Samtidigt har även Sverige tagit viktiga steg under slutet av 2025. På regeringen.se beskrivs hur regeringen lagt fram en klimatplan med målet att nå nettonollutsläpp senast 2045. Riksdagen har dessutom ställt sig bakom flera initiativ som stärker satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och gröna investeringar. Omställningen sker kanske inte alltid i den takt många önskar – men riktningen är tydlig.
Framsteg inom folkhälsan – kunskap som gör skillnad
Under 2025 har både Spanien och Sverige gjort framsteg inom vård och folkhälsa. Enligt statistik från OECD visar Spanien starka hälsoutfall i internationell jämförelse, med hög livslängd och lägre dödlighet inom flera viktiga områden jämfört med OECD-snittet.
OECD-snittet är genomsnittet av värden från organisationens 38 medlemsländer och används ofta som jämförelse för att visa hur ett enskilt land ligger till inom exempelvis hälsa, sjukvård, livslängd och miljö.
I Sverige har Vetenskapsrådet under 2025 beviljat omfattande medicinsk forskning, samtidigt som EU-rapporter pekar på stärkt digital innovation samt ökad motståndskraft och anpassningsförmåga i vårdsystemen. Det är faktorer som bidrar till bättre vård, ökad tillgänglighet och förbättrad folkhälsa.
Samtidigt syns en efterlängtad utveckling där primärvårdens roll stärks och diagnostiska verktyg och rutiner utvecklas, med fokus på sammanhållen vård och tidig upptäckt. Genom att identifiera sjukdom tidigare kan både behandling och förebyggande insatser bli mer effektiva – något som i längden gynnar både individ och samhälle.
Digitalisering och samarbete – vård och samhälle utan gränser
Ett annat område där utvecklingen gått framåt är digitalisering och internationellt samarbete. Inom EU har kunskapsutbyte, gemensamma riktlinjer och digitala lösningar gjort det lättare för människor att röra sig över gränser och ändå känna trygghet i samhällsservice som vård och omsorg. För svenskar som bor eller vistas i Spanien innebär det ökad tillgänglighet, bättre informationsflöden och större kontinuitet i vårdkontakter.
Digitala journaler, förbättrad diagnostik och datadrivna arbetssätt bidrar också till att vården i högre grad kan arbeta förebyggande. Det är kanske inte alltid förändringar som märks i vardagen – men de bygger ett robustare system inför framtida utmaningar.
Sammanfattning – ett år fyllt av möjligheter
2026 har bara börjat, men det finns goda skäl att känna både hopp och framtidstro. Genom att lyfta blicken från det som känns övermäktigt och i stället fokusera på det som faktiskt rör sig åt rätt håll, kan vi hitta ny energi – både som individer och samhälle.
Klimatomställning, folkhälsa, forskning och kunskapsutveckling är inga snabba lösningar. Men de är exempel på områden där långsiktigt arbete redan bär frukt. Kanske är det just detta som är den största lärdomen när vi nu välkomnar ett nytt år: förändring sker, ofta långsamt, men den sker.
Och genom att vara lite mer proaktiva – i våra egna liv och i våra gemensamma val – kan 2026 bli ett år där hoppet inte bara känns, utan också omsätts i handling.
