FN firar 75-årsjubileum i en värld (med Spanien) som upplevs mer polariserad och splittrad än någonsin. Politiska ledare från vänster till höger har stått på rad för att tala i FN:s generalförsamling. Av Ola Josefsson
På Twitter: @JosefssonOla

Polarisering globalt och på nära håll i Spanien. Baserad på framväxten av populism, både vänster och höger. Förstärkt av sociala nätverk, fake news samt moralisk och intellektuell ytlighet. Samtidigt som Spanien befinner sig i den värsta recessionen sedan inbördeskriget.

Förenta Nationerna ersatte NF som upphörde efter knappt 26 år eftersom de inte förhindrade andra världskrigets utbrott. Och nu firar FN 75 år i en värld som kännetecknas av polarisering och splittring.

Mötena i FN:s generalförsamling just nu skiljer sig jämfört med tidigare. Ingen frenetisk aktivitet, inget trafikkaos eller hektiskt schema där politiker springer mellan olika möten i den magnifika byggnaden designad av bland annat Oscar Niemeyer, Le Corbusier och Wallace Harrison.

Den här gången har inte de politiska ledarna rest till New York. Färdiginspelade videotal har hörts i den halvtomma generalförsamlingens sal i FN-byggnaden på East Rivers västra strand. I en tid som är mörkare än vanligt.

Under FN:s 75-årsjubileum 2020 upplever vi en planet härjad av pandemi, konflikter, lågkonjunktur och växande ojämlikhet. På hemmaplan här i Spanien upplever vi nu den värsta recensionen sedan inbördeskrigets dagar (1936-1939) rapporterar medier.

Läget är annorlunda jämfört med 26 juni 1945 när FN:s grundstadga undertecknades i San Francisco med delegater från 50 länder på plats. Det talades om en ny värld som skulle växa fram ur andra världskrigets ruiner. Utrymme skulle skapas för internationellt samarbete för att rädda mänskligheten och framtida generationer från krig och avhumanisering.

Nu har tre fjärdedelar av ett sekel gått. Optimismen som var så tydlig vid FN:s födelse har bleknat. I stället för multilateralism och länder som samarbetar pressas världen av extrem nationalism och polarisering.

Covid-19 har avslöjat världens bräcklighet, sa FN:s generalsekreterare António Guterres i sitt anförande. Och sårbarheter kan bara hanteras genom samarbete, sa han vidare.

Han räknade upp kriser som plågar världen men påminde också om FN:s viktiga segrar som fredsavtal, avkolonisering, mänskliga rättigheter, slutet på apartheid, utrotning av sjukdomar, färre som lider av hunger, utveckling av internationell lag och miljöavtal. Samtidigt fördömde han att ojämlikheten mellan könen som beskrivs som ”den största utmaningen”.
Han talade om det vi sett här i Spanien senaste halvåret. ”Vi måste utplåna den fruktansvärda ökningen av våld mot kvinnor och flickor under covid-19-pandemin. Det är ett dolt krig mot kvinnor”.

Som motgift mot polarisering efterlyser Guterres en ny multilateralism baserad på civilsamhället, städer, företag, lokala myndigheter och ungdomar. Han uppmanar de politiska ledarna att samarbeta.

Det tog inte många timmar innan sprickorna blottades och konfrontationer var ett faktum. Kinas Xi Jinping och generalsekreterare i det kommunistiska partiet kom med dold kritik av amerikansk arrogans när han sa att inget land har rätt att kontrollera andra och dra egna fördelar när det gäller utveckling.

Två av de viktigaste initiativtagarna som blåste liv i FN var Storbritannien och USA. Numera har de ställt sig utanför multilateralismens trosbekännelse. De står på avstånd, uppslukade av en ny nationalism, och drar sig allt längre bort från internationellt samarbete.

Och nu väntar val i USA. Kommer Trumph att respektera valresultatet? Efter en valdebatt nyligen skrev den tidigare ordföranden i FN:s generalförsamling Jan Eliasson på Twitter:

Efter “debatten” igår är det nu isande klart att Trump inte avser erkänna ett valresultat som går emot honom. Hans maning till extrema anhängare att vara redo, ”stand by”, är en förvarning om historisk splittring och en våg av våld. USAs demokrati har aldrig varit mer hotad.

USA och Storbritannien, hur kommer de att agera i en nära framtid? Storbritannien lämnar Europasamarbetet, för att närma sig USA, som ett Angloamerika?

Från spansk horisont är utvecklingen intressant. Den brittiska kolonin Gibraltar och amerikanska baser i Sydspanien. Nyligen framkom det att USA planerar att överföra tusentals militärer från Afrikakommandot stationerade i Stuttgart till marinbasen i Rota och flygbasen Moron de la Frontera i sydöstra Spanien. Med flytten till Spanien kommer de närmare Afrika och 53 länder där de under kort varsel ska kunna agera. Spanien blir då bland USA:s viktigaste allierade i Europa.

Med en utveckling av ökad amerikansk närvaro i Sydspanien lär debatten tillta. Redan nu finns det krafter i Spanien som vill avsluta samarbetet, be amerikanarna ”go home” och att Spanien ska lämna NATO. Tonläget höjs, konfrontationerna tilltar.

Världssamhället hänger på en skör tråd över avgrunden.