Före nyåret började bilderna dyka upp i flödet. Så vänj dig. Efter miljontals selfie med munskydd så väntar nästa inlägg på sociala medier på någon som får en spruta och stick i armen, en så kallad vaxxie. Av Ola Josefsson
På Twitter: @JosefssonOla
De regionala Folkhälsovårdsmyndigheterna har publicerat prioriteringsförslag och turordning medan vaccinet tillverkas och levereras allt eftersom. Äldre vid särskilt boende och de som håller andra vid liv står först på listan.
Sedan följer riskgrupper över en viss ålder och här går meningarna isär. Spanien räknar riskgrupper som de över 65 år. I Storbritannien är 80+:arna i den första gruppen medan Sverige startar från 70+.
Mellan försommaren och eftersommaren blir det intressant då massvaccinationen tar fart på allvar. Kommer några yrkesgrupper att gå före andra? Vilken turordning kommer att gälla? Unga vuxna före medelålders eller tvärtom?
Kanske det är unga vuxna som bör stå på tur. Det vill säga corona-generationen, de som kommer att leva längst med konsekvenserna av covid-19-pandemin i form av hårt arbete, skatter, avgifter och betala av på statsskulden som just nu bara växer när spanska staten lånar som aldrig förr. Knappast något som de äldre behöver bekymra sig för. I framtiden.
Det finns undersökningar som visar att det är unga människor påverkats särskilt av pandemin och har mått sämst. Många upplever att både den fysiska och psykiska hälsan har försämrats.
Lägg till restriktioner som påtvingad eller frivillig isolering och nedstängningar av gym och träningsanläggningar som fått direkta konsekvenser på folkhälsan. Forskning visar att det bidrar till psykisk ohälsa, missbruk och andra sjukdomar som är relaterade till dödsfall i förtid. Det gäller de som har 30 till 60 år kvar att leva, jämfört med de åldersgrupper som drabbats av covid-19.
Hittills har det varit en svår balansgång för unga vuxna att gå. De har fått iklä sig rollen som syndabockar under pandemin, som struntar i restriktioner med ökad smittspridning som följd. Av den anledningen borde dessa vaccineras tidigt.
Och hur blir det med Spaniensvenskarna? Omkring 90.000 svenskar har en anknytning till Spanien enligt svenska myndigheter. Vi är några stycken som har valt att stanna i Spanien under pandemin. Jag möter dem regelbundet på paseon under powerwalken eller träningsrundan. Glada och säkra med att vara i Spanien.
Kommer vi att bli vaccinerade mot covid-19 här i Spanien, är en vanlig fråga. Även svenska medborgare över 65 år med hemvist i Spanien ingår i de första grupperna under våren. Övriga lär få vänta.
Det finns en medvetenhet om behovet av att undvika riskfyllda situationer vilket har bidragit till färre sociala kontakter. Jag lägger också märke till svenskars solidaritet och stöd till familjeägda caféer, tapasbarer, fiskaffärer, bagerier, restauranger och butiker som riskerar att få stänga ned med betydande förluster om kunderna upphör.
Sedan pandemistarten har vi gjort brödinköp i kvarterets bageri. Den färska fisken har inhandlats i den lokala fiskaffären. Vi har gjort inköp som vanligt hos grönsakshandlaren och i kvarterets livsmedelsbutik. Och stöttat lunchbarer med ”meny del día”.
Det blir några uppmuntrande ord vid varje besök. Och leenden. Det är så det civila samhället fungerar.
Vi har också skakat på huvudet åt restriktioner och begränsningar som införts. Några kan vi verkligen sätta frågetecken kring. Fokus tycks ha legat på perimeterkarantän och att stänga ned barer, caféer, restauranger och butiker.
Men varför stänga ned barer och restauranger som redan är halvtomma, går på knäna och knappast kännetecknas av trängsel.
Varför stänga ett café klockan sex på eftermiddagen och inte vid åtta? Varför kan butiker vara öppna klockan fem på eftermiddagen men nedstängda en timme senare?
Förutom covid-19-pandemi har även en pandemi av nedstängningar svept över Spanien. Regisserade av landets 17 regioner för att verka handlingskraftiga. Var och en på sitt sätt genom perimeterkarantän för kommun och region och utegångsförbud. Aldrig under tidigare pandemier som asiaten och Hongkonginfluensan har sådana här nedstängningar införts.
Det finns ny forskning som har utvärderat vilka av de åtgärder som införts av olika länder som är de mest effektiva för att bromsa smittspridningen. Tidskriften Science har analyserat utbrottet av covid-19 i 41 länder under våren.
Forskarna har funnit att en begränsning av sammankomster till max tio personer var kopplat till den största minskningen av det så kallade R-talet, som representerar hur många personer som varje infekterad individ i genomsnitt för vidare smittan till.
Så när Andalusien och andra regioner tagit beslut om att max tio personer får samlas så finns det alltså ett vetenskapligt stöd för det. Om redan halvtomma barer eller restauranger håller öppet till klockan 23 eller 18 gör varken från eller till. Det är antalet personer som samlas som är det avgörande.
Så vi inväntar vår tid för en ”vaxxie” och vi bjuder på ett solidariskt varmt leende i bageriet, fiskaffären eller hos kvarterets grönsakshandlare. Det har aldrig varit viktigare än just nu.