Det kändes som en dröm som gick i uppfyllelse. Efter flera semestrar på Costa Blanca planerade Owe Andersson att tillbringa det kommande pensionärslivet på den populära kusten med egen bostad. Därför köpte han en lägenhet 2017. Men på bara ett år förvandlades drömmen till en mardröm. Av Ola Josefsson

Owes lägenhet på calle Limón i Horizonte vid Orihuela Costa på Costa Blanca var en av totalt 15 lägenheter i ett komplex som drabbades när marken gav vika. Åtta av lägenheterna rasade 26 september 2018 av helt okänd anledning. Sex familjer var på plats när rasen inträffade. Två personer skadades lindrigt. En person som vid tillfället var sjuk avled senare av chocken som förvärrade sjukdomstillståndet.
Det blev stora rubriker både i spansk som utländsk press.
Alla de drabbade fick först besked om att ”sitta still i båten”, ”ni är försäkrade via föreningen” och ”försäkringsbolaget”.
– Det tog en vecka så kom beskedet att inget gäller. Ingen får någon ersättning, hela komplexet ska rivas och vi blir debiterade. Vad som är anledningen till raset vet vi ännu inte, säger Owe till Svenska Magasinet.

Bostadskomplexet har stått i 20 år. Det spekuleras i att grunden har försvunnit på grund av vattenavrinning.
– Ett företag ska gå in under och göra undersökningar. Det spekuleras i två orsaker. Antingen läckor från dagvattenledningar som underminerat husgrunden eller att det är undermåligt gjort från början.

Owe Andersson är från Göteborg. Han pendlar mellan Sverige och Spanien och arbetar på distans. Både hus som lösöre var fullförsäkrat. Men försäkringsbolaget hänvisar till force majeure att det är oväntade eller oförutsägbara händelser och effekter som inte kan hanteras på sedvanligt vis.
I en rapport från försäkringsbolaget skriver de att kollapsen inträffade på grund av ett fel i det geotekniska markstödet och att det har saknats extra stöd i husgrunden.

Betala för rivning
Kommunen har gett besked att Owe och de andra drabbade måste riva bostadskomplexet och räkningen ska de själva stå för, totalt 69.367 euro.
Enligt en rapport från kommunen kan inte skadorna på de åtta bostäderna repareras. Det som återstår är att hela komplexet måste rivas.
– Det är en katastrof, en rejäl käftsmäll, säger Owe som först fick ett annat besked:
– Framför tv-kameror sa myndigheter att ersättning ska betalas ut. När kamerorna hade slocknat hände inget. Här står vi utan tak, bostad och inget händer. Och ingen har fått ersättningslägenhet.

Sveriges ambassad, honorärkonsulat och honorärkonsul i Torrevieja är informerad.
– Det är nog det största hålet av allt. När svenskar drabbas av nöd i utlandet ska ambassaden och konsulaten vara där och ge hjälp och vägledning. Vi menar inte att ambassaden ska betala ut pengar. Det vi saknar är vägledning och råd vad vi drabbade ska göra. Ni får klara er själva har varit beskedet därifrån.
– Och då läser vi på ambassadens egen webbplats att de finns till för svenskar som hamnar i nöd i utlandet.

Totalt åtta lägenheter raserades fullständigt. Sju fick sådana allvarliga skador så att myndigheterna gjorde avspärrningar eftersom risken för nya ras bedömdes som stor. Huskomplexet består av åtta lägenheter och sju radhus.
– Faktum är att ingen vet hur stort slukhålet kan vara. Risken finns att ytterligare ras och sättningar inträffar.

Owe var den enda svensken som drabbades. Det är främst tyskar och britter. Alla är fullförsäkrade utom två.
– Det har varit oerhört dålig respons från myndigheter och försäkringsbolag. Alla får klara sig själva. Känns som att kommunen biter sig själva genom att vara passiva med tanke på att detta är ett expansivt område med turister. Jag kommer självklart aldrig att ge mig.

Samtliga bostadsägare som har drabbats har gott ihop och anlitat expertis utifrån. Det första som gäller är en geoteknisk undersökning som kan komma fram till orsaken till rasen.

Händelsen i Orihuela Costa med Owe Andersson följs av många svenskar som nu undrar vad försäkringen egentligen täcker. Uppskattningsvis är det 90.000 svenskar som har något anknytning till Spanien. Tusentals är bosatta här året runt medan andra har en semesterbostad.

Manilva mars 2010
Det är inte första gången som Spaniensvenskar får se sin bostad rasa. Svenska Magasinet har tidigare berättat om Monte Viñas i Manilva som i mars 2010 drabbades av ett ihållande regn som utlöste markförflyttningar. Fyra svenska familjer drabbades den gången.
Den spanska drömtillvaron blev en mardröm. Terrasslivet med utsikt mot berg och hav rasade när marken sjönk i samband med ett regnoväder. Trappor, uppgångar till husens terrasser och altaner rasade.

Andra hus fick sprickor. Vid händelsen evakuerades totalt elva familjer från sinas hem. På vissa håll sjönk marken en meter och altaner och terrasser fick rivas och schaktas bort. Bland elva evakuerade familjer var fyra svenskar. Flera av dem har ägt sina bostäder sedan 1980-talet. Under flera år fick de inte tillgång till sina hem.

Ett intensivt arbete med att samla in intyg, skaderapporter och andra handlingar följde. Det var ett miljonbelopp i euro som avsattes till de drabbade. Pengarna kom från ett försäkringskonsortium, Consorcio de Seguros, eller ”Katastroffonden” som den heter i folkmun.
Efter många möten nåde man fram till ett avtal där de drabbade fick kompensation från ett försäkringskonsortium. Det gällde reparation och rekonstruktion av skadorna plus att marken skulle stabiliseras genom pålning.
Pengar avsattes även till infrastruktur i form av en nyanlagd väg liksom ett nytt nät skulle dras med elektricitet, vatten och avlopp. De drabbade fick också hjälp från arkitekter och geologer.

Svenska Magasinet besökte Monte Viñas efter jordskredet 2010 som drabbade bostäderna nr 86 till 98 värst. Kjell Nyström från Luleå som fick se sin terrass försvinna säger nu:
– Allt har blivit perfekt. Det enda negativa är väl att det blivit lite väl mycket betong. Det finns ingen plantering att prata om, bara några krukor.
Kjell minns tiden efter raset. Det var en jobbig period.
– Det tog sin tid och det var jobbigt stundtals på grund av ovissheten innan vi började se slutet på eländet. Det gjordes undersökningar med hjälp av tekniker och specialister på hur området skulle återställas.
– Arkitekter och advokater har varit inblandade. Hela det drabbade området stabiliserades med hjälp av gjutna betongpelare, berättar Kjell Nyström.

Víctor López Sánchez, administratör i bostadsområdet har uttryckt sin tacksamhet över den hjälp och stöd som samhället visat. Borgmästaren, kommunfullmäktige, stadsarkitekten, tekniska arbetare från kommunen, lokalpolis, civilförsvaret, medier och hela byn har visat sitt stöd till de drabbade på ett eller annat sätt.

Blivit bättre
När Svenska Magasinet gör en uppföljning av händelsen i Monte Viñas har det gått några år efter jordskredet. Det var en tuff tid för flera. Men av något dåligt har det blivit något bra. Något riktigt bra.
– Hela området har blivit mycket bättre än var det var innan. Och de som drabbades värst har numera parkeringsplatser med carport för sina bilar under altanerna. Värdet på de drabbade radhusen har också stigit med upp emot 50 procent, säger Per-Johan Diedrichs, president i föreningen.
– Förutom det stora jobbet med att återställa allt så att det blev enhetligt har flera av de boende gjort mycket själva för att skapa sin egen stil. Givetvis har de bekostat det extraarbetet själva.

Urbanisationen Monte Viñas ligger på västra Costa del Sol, ungefär 95 kilometer väster om Málaga. Området som tillhör Manilva kommun köptes 1978 och består i dag av 98 hus.
Monte Viñas ligger mycket vackert beläget i en sluttning omgiven av vinodlingar. Det finns lämningar från den romerska perioden. Bland annat ska Julius Caesar ha badat i de svavelrika källorna ett stycke bort.

Bostadsområdet Monte Viñas drabbades av ett jordskred i samband med ett regnoväder i mars 2010. Arbetet inleddes med att se över alla försäkringar. Per-Johan Diedrichs minns den tiden.
– Administratören för bostadsområdet blev även ansvarig för planering i att området skulle återställas. Vi samlade in fullständig information och tecknade försäkringar både när det gäller bostadsföreningen samt de individuella försäkringar som husägarna hade för att komma upp i ett ordentligt belopp. Pengarna från försäkringen lades i en pott som föreningen fick tillgång till.
– Ett försäkringskonsortium i Madrid öronmärkte 30.000 euro per hus av de som drabbades värst. En byggfirma utförde arbetet med pålning av området. Gjutna pålar i betong sattes zick-zack i marken innan en gjuten konstruktion kom på plats.

Av de bostäder som hade drabbats var det ett som inte var försäkrat. Men även det löste de inblandade smidigt.
– Det var ett hus som inte hade försäkring. Vi tog av de gemensamma insamlade medlen och fullföljde arbetet så att det blev enhetligt hela vägen. Det beloppet som gick till den oförsäkrade bostaden belastade fastigheten fram till att den senare såldes. Då kom pengarna föreningen till del, förklarar Per-Johan Diedrichs.

30 procent av husägare tecknar tilläggsförsäkring
Det krävs tilläggsförsäkring om du ska få någon ersättning vid sättningar eller när terrängen sköljs bort vid jordskred och din bostad får skador. Det meddelar några av de försäkringsbolag som Svenska Magasinet har varit i kontakt med.
Cirka 30 procent av ägarna till fristående villor och radhus tecknar en tilläggsförsäkring. De är i regel mest utsatta och väljer att teckna en sådan när de blivit uppmärksamma på att tilläggsförsäkring existerar.
I övrigt är det mycket ovanligt att tilläggsförsäkring tecknas.
Det finns också tydliga och enkla regler för stormskador. Om en storm fäller träd som skadar ditt hus ersätts skadorna om det blåser mer än den gräns som är satt.
I din försäkring ska det stå hur mycket det ska blåsa eller regna för att du ska få ersättning efter att skador har uppkommit.
I Spanien finns också katastroffonden dit en viss del av beloppet går när du tecknar en försäkring. Har du överhuvudtaget ingen försäkring blir det svårt att få hjälp från katastroffonden. Vid naturkatastrofer i Spanien går Consorcio de Seguros, Katastroffonden, in och täcker skador.
Läs mer på consorseguros.es