Myndigheterna har med fenomenet turistlägenheter gjort det allt svårare för ungdomar och andra att hitta en hyresrätt. Turistlägenheter eller semesterbostäder till uthyrning gör att utbudet av hyreslägenheter på lång sikt blir begränsat. För hyresvärdar har det blivit rena rama guldgruvan att hyra ut korttid än på långtid. Av Ola Josefsson
På Twitter: @JosefssonOla

Arbetsförmedlingen i Sverige ville veta hur det hade gått för en svensk yngling att flytta till Spanien och söka arbete. Från den 1 januari 1994 gällde EES-avtalet som Sverige hade undertecknat. Det öppnade nya vägar för svenska ungdomar att söka arbete i Spanien.

Det blev en exotisk artikel i Arbetsförmedlingens tidning den gången. Jag hyrde ett litet hus i övre delen av Los Pacos i Fuengirola. Det var innan kullarna hyvlades av och det byggdes stora block med fastigheter. Utmed en smal, kurvig väg gick hästar och åsnor.
Nere i dalen turades hästar, kor, får och getter om att beta. Grannen hade höns och tuppen väckte mig. Det var en idyll. En skön start på Spanienäventyret.

1969 (som tvååring) var mitt första besök i Spanien. 1994 valde jag att emigrera. Kalla det för klimatflykting. Ett kvarts sekel har gått. Jämfört med nu var det ett mer exotiskt Spanien för 25 år sedan. Ta bara det här med att hyra bostad.

Nätet var ganska okänt i början på 1994. I september det året var Aftonbladet först ut. Blocket, Hemnet, Homeaway, Housetrip, Vacaciones España, Only Apartments eller Airbnb fanns inte på kartan. Den som ville testa livet på kusten med att första hyra läste radannonser i gratismagasin eller SUR in english. Reste runt i urbanisationer, tittade på skyltar (läs: se alquila), antecknade telefonnummer, ringde runt och bokade tid för visning.
Det var en okontrollerbar marknad men det var billigt. Jag hyrde ett litet hus för 30.000 pesetas (ca 1.600 SEK). El och vatten ingick i priset. Det var bastu, parkettgolv, öppen spis och dubbla fönster. Ombonat och trevligt. Jag hittade både arbete och bostad på den spanska Solkusten 1994.

Med byggboomen i slutet på 1990-talet ökade utbudet av lägenheter. Eurovalutan infördes som betalningsmedel och fungerade som en turbo. Fastighetsbranschen blev ett gigantiskt tvätteri nära svarta pesetas skulle göras till vita innan övergången till euro. Det köptes fastigheter som aldrig förr.
EU öppnade upp till totalt 27 länder. Och efter den senaste krisen kom nästa boom som gjort att privatuthyrningen av semesterlägenheter exploderat. Svartmarknaden var gigantisk tills hotellnäringen stampade i golvet och talade om illojal konkurrens.

Där är vi idag. Turistlägenheter ska registreras. Uthyrningstjänsten Airbnb har beslutat sig för att rätta sig in i ledet och i utbudet endast ha turistlägenheter som på laglig väg är registrerade hos de spanska myndigheterna. Som Svenska Magasinet berättade i höstas plockades 18.000 annonser bort som inte var registrerade i Andalusien som turistlägenheter.
Enligt uppgifter från Registro de Turismo de Andalucía är verksamheten med turistlägenheter stor på Costa del Sol och står för hälften av det totala utbudet i Andalusien. Totalt var 24.342 turistlägenheter registrerade hösten 2018. En siffra som växer.

Trycket på semesterlägenheter på Spaniens kuster har varit gigantiskt de senaste åren vilket har gjort att priserna har skenat. För hyresvärdar har det blivit rena rama guldgruvan att hyra ut på korttid. De som drabbas hårdast är lokalbefolkningen och ungdomar som har fått allt svårare att hitta en hyreslägenhet till måttligt pris.
Hyreslägenheter har gjorts om till turistlägenheter eller semesterbostäder som hyrs ut på kort tid, veckovis eller månadsvis. Och boende är på krigsstigen mot turister som håller på att ta över i främst Barcelona och på Balearerna.

Fastighetskonsulter och specialiserade webbportaler erkänner att fenomenet med turistlägenheter driver upp hyrespriset. Hyresmarknaden i Spanien är komplicerad då det finns en begränsad officiell statistik. Varje större webbportal med uthyrning har sin egen statistik att luta sig emot. Statistik från webbportalen pisos.com som är en av de stora visar att prisökningarna de senaste två åren har legat på mellan 10,3 till 16,1 procent beroende på vilken sexmånadersperiod som räknas.

Gör vi ett sammandrag av all tillgänglig statistik hittar vi följande mönster och genomsnittspriser:

Beroende på var du letar hyreslägenhet är det stora variationer i prisbilden. Åtta av tio hyresbostäder i Spanien ligger på mellan 46 till 105 kvadratmeter. I genomsnitt är hyresbostaden på mellan 80 till 90 kvadratmeter.
I Madrid här genomsnittshyran 1.220 euro följt av ögruppen Balearerna med 1.170, Baskien 960 euro, Katalonien 750, Kanarieöarna 720, Andalusien 630 och regionen Comunidad Valenciana med 610 euro. Billigast genomsnittshyra hittar vi i Extremadura med 350 euro, Kastillien-La Mancha 400, Castilla y León 470 euros och La Rioja med 480 euro.

Granskar vi dessa siffror kan vem som helst räkna ut att lokalbefolkning eller ungdomar som vill skaffa eget har svårt att få slantarna till att räcka till. Det gäller inte minst storstadsregionerna samt Costa Blanca och Costa del Sol. Det höjs allt fler röster att myndigheterna i Spanien måste agera och skapa ett utbud av hyresbostäder där priset justeras efter lönen.

Det är en svår balansgång att gå. Konkurrensverket säger att regler kan skada den fria marknaden vilket i sin tur kan minska investeringarna för nybygge. Även om inte turist- eller semesterlägenheter är den främsta anledningen till skenande hyreshöjningar så har dessa en betydande inverkan på vissa områden i Spanien enligt Konkurrensverket.

Det gäller inte minst Costa del Sol, Costa Blanca och Balearerna med allt fler turister.