Det var sju nej-röster från de katalanska högerseparatisterna i Junts per Catalunya som fick den spanska regeringschefen Pedro Sánchez förhoppningar att grusas.
Nu tvingas PSOE-regeringen omförhandla amnestilagen som går tillbaka till Justitiekommissionen.
171 ja-röster och 179 nej-röster.
Det röstades om amnestilagen i kongressen under tisdagen.
Den som följde direktsändningen från kongressen under gårdagen fick vara med om ett historiskt ögonblick. Hur ett separatistparti i Katalonien ställer sig på samma sida som liberalkonservativa Partiet Popular och nationalkonservativa Vox och röstar nej till amnestilagen som ska frikänna dömda och misstänkta katalanska separatister.
Junts fullföljde sitt hot utan att PSOE, ERC, Bildu och PNV lyckades påverka dem att rösta ja.
Anledningen till att Junts per Catalunya röstar nej är att de kräver ytterligare eftergifter som att även terrorbrott ingår i amnestilagen.
Obehagliga konsekvenser
Den flyktade katalanska tidigare presidenten Carles Puigdemont som befinner sig i Belgien sedan flera år har tidigare hotat regeringschef Pedro Sánchez med obehagliga konsekvenser om inte PSOE och Sánchez hörsammar Junts per Catalunya villkor.
Om Sánchez trodde att Puigdemont bara bluffade när han sa att han skulle få honom att svettas blod så räknade han fel. Det var en märkbart tagen Pedro Sánchez som lämnade kongressen på tisdagen med tunga steg.
Hela regeringen kan stå och falla med de sju rösterna. Gårdagen sju nej-röster från Junts per Catalunya avslöjar den spanska regeringens fötter som består av lera.
Nyckeln
Amnestilagen är nyckeln som PSOE hoppas ska lösa upp situationen för regeringen. Socialisterna vägrar dock att acceptera de nya kraven om att terrorbrott också ska ingå i amnestilagen.
Oroligheterna som uppstod i efterspelet till den olagliga folkomröstningen om Katalonien självständighet i oktober 2017 rubriceras som terrorhandlingar. Carles Puigdemont misstänks ha varit den utlösande faktorn.
Ryssland
Samtidigt pågår en utredning där Carles Puigdemont misstänks ha haft kontakter med Ryssland och Putinadministrationen vilket skulle innebära att han kan åtalas för högförräderi. Det finns uppgifter som tyder på att Ryssland ska ha erbjudit katalanska separatister hjälp.
Läs mer: Ryssland erbjöd 10.000 soldater till katalansk självständighetsprocess
Rysslands mål är att skapa oreda i EU vilket gör att de har intresse av Katalonienkonflikten.
Domaren Manuel García Castellón vid nationaldomstolen anklagar den tidigare regionpresidenten i Katalonien, Carles Puigdemont och generalsekreteraren för det katalanska republikanska partiet Esquerra, Marta Rovira, för terrorbrott.
Läs mer: Amnesti och efterskänkt skuld på 15 miljarder euro ska få Sánchez att sitta kvar
Anklagelserna kommer i samband med den utredning som pågår kring Tsunami Democràtic och CDR (Comités de Defensa de la República) som låg bakom de våldsamma protesterna som följde i samband med att domarna avkunnades av Högsta domstolen i oktober 2019.
2019 dömdes katalanska separatister till mellan 9 och 13 års fängelse för uppvigling och missbruk av allmänna medel.
Efterlyst
Puigdemont är dock sedan tidigare efterlyst misstänkt för grov förskingring och egenmäktigt förfarande. Med den nya anklagelsen om terrorbrott misstänks Puigdemont ha haft en ”ledande roll” i oroligheterna 2019.
2019 sa Pedro Sánchez att han var fast besluten att föra Puigdemont till Spanien för att ställas till svars inför rättvisan. Men Sánchez har nu bytt fot då han är beroende av Junts stöd.
Spanien befinner sig i en politisk invecklad situation som aldrig tidigare har förekommit i modern demokratisk tid. Allt grundar sig på att Sánchez-administrationen vill häva tidigare fängelsedomar för katalanska separatister och låta dem få amnesti för att kunna styra vidare.
