La Cañada Golf Club är belägen strax norr om Sotogrande, någon kvarts bilfärd från Gibraltar. Av Philip Nevhage
Denna bana hade jag hört mycket om, bl.a att de golfspelande spanjorerna själva håller till mycket där. Även hört att denna bana bjuder på en del blinda hål samt att 17:e och 18:e är tuffa och kräver sina utslag för att nå ut på spelfältet.
Vackert klubbhus med alla tänkbara faciliteter. Tilltalades mycket av av tavlorna i gången från entrén och in till restaurangen. Där borde det för övrigt finnas tavlor även på kvinnliga golfstjärnor, men jämnlikhetens tidevarv kommer nog ifatt Andalusien också vad det lider. De tavlor som är hängda där visar bland annat Severiano Ballesteros, Cabrera Bello och Jimenez, som all tre sätter fart på mina golfandar. En svalkande öl senare är jag på puttinggreenen och gläds direkt åt att jag är som ett med min putter.
Bra övningsområde
Chip- och puttgreenen är klurig. Sand – bunkern är läckert lagd samtidigt som wedgegreenen är finfin. Drivingrangen ligger endast ett stenkast från såväl parkeringen som klubbhuset, där rangen är riktigt cool, lagd i platåer, med bra riktmärken. I slutet av rangen står en 250-meters skylt som gör att jag direkt blir sugen på klappa till med min driver istället för att inleda med lite gymnastik och kortare järnslag.
På rangen gläds jag åt att mina järn – särskilt min järntvåa – är på bästa humör, faktiskt är spoonen lika glad för dagen. Alla slag går som på räls. Sneglar på klockan och tänker att jag nog hinner med en stärkande kaffe innan teetime. Jodå, den kaffen satt fint.
Väl ute på banan blev jag varse att spoonen var den första i min bag som sade upp bekantskapen med mig. Därefter trilskades järntvåanoch efter ytterligare några hål behagade även mellanjärnen uppföra sig märkligt. Räddaren i nöden blev puttern, som jag klappade om extra mycket och vänligt mellan green och tee. Banan är riktigt fin och omväxlande. På sina ställen smal och med en del blinda hål, men helt klart spännande att spela.
Fram till 2002 erbjöd denna bana 9 hål, därefter byggdes ytterligare 9 hål. La Cañada fightas om medlemmar och greenfeegäster i konkurrens med närlig – gande kanonbanor som San Roque, Valderrama och gamla fina Real Club de Sotogrande. Samlandes mina intryck efter rundan anser jag att La Cañada är väl värd ett besök. För min del sticker 10:an och 12:an ut, men det riktigt vassa hålet är det 18.e. Lägg därtill det betagande landskapet. Om Ballesteros, Cabrera Bello och Jimenez har spelat på La Cañada känner jag inte till, men om så var/är fallet har säkerligen även dessa tre gentlemen trivts ypperligt här bland korkekarna.
