I ÅRETS FÖRSTA marknadsobservation vill jag fokusera på ECB:s penningpolitik och vad fullskaliga kvantitativa lättnader från ECB sannolikt kommer att leda till. Av Ruben Larsen, Haga Kapital
e-post: ruben@hagakapital.se, +34 616 854 498

Under hösten 2014 har Mario Draghi mycket tydligt ändrat sitt fokus till att omfatta en mer expansiv penningpolitik för att nå inflationsmålet på 2 %. I en intervju med den tyska tidningen Handelsblatt den 2 januari sa Mario att ECB är redo att agera, om nödvändigt, vid mötet den 22 januari för att
bekämpa deflationshotet. Vidare utryckte Mario att risken för att ECB inte klarar av målet om prisstabilitet är högre nu än för sex månader sedan. Vidare nämnde han att ECB arbetar med nödvändiga tekniska förberedelser kring storleken, hastigheten och kompositionen av stödköp.

Ett av skälen till låg inflation i eurozonen kan tillskrivas kvantitativa lättnader i USA, Japan och England. Enkelt förklarat så är effekten av en ökad penningmängd i USA en svagare dollar mot euro vilket leder till lägre priser på importerade varor. I förlängningen leder detta till att priserna på varor producerade i Europa för europeisk konsumtion måste sänkas för att kunna konkurrera med billigare importvaror.

Syftet med kvantitativa lättnader från ECB blir då att försvaga eurons växelkurs mot Europas handelspartners. Detta kommer att motverka att Europas handelspartners genom kvantitativa lättnader exporterar låg inflation till Europa.

Tyskland har argumenterat för att stödköp av statsobligationer utgivna av olika europeiska medlemsstater är förtäckt finanspolitik som inte omfattas av ECB:s mandat att bedriva penningpolitik. Denna kritik har under senaste året tonats ned och på en direkt fråga vid ECB:s senaste presskonferens svarade Mario att ECB inte agerar utan legalt stöd. Vid denna presskonferens nämnde han även att guld är det enda tillgångsslaget ECB inte överväger att köpa.

Köp av statsobligationer utgivna av eurozonens medlemsstater är dock inte helt oproblematiskt. Kompositionen av köpen och vilka medlemsstaters statsskuld ECB ska fokusera på är inte helt
självklart. Effekterna på medlemsstaternas upplåningskostnad kommer med all sannolikhet att vara störst i länder med höga räntenivåer. Lägre räntekostnader på statskulden ger i sin tur bättre förutsättningar att nå budgetmålen.

En svagare euro kommer lyfta exporten och ge ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Störst väntas effekten bli i de medlemsstater där exporten utgör en större del av ekonomin. För utländska investerare kommer en svagare euro, lägre produktionskostnader och stabilare statsfinanser göra det mer attraktivt att investera i eurozonen.

Kvantitativa lättnader i samband med finanspolitiska övningar som strukturella reformer, ökade statliga investeringar och ett varmare klimat på kreditmarknaden kommer sannolikt att bidra till en ökad BNP tillväxt. Lägre boräntor och billigare resor till och från bensinmacken ger även större utrymme i hushållens konsumtionsförmåga.

Summan av kardemumman är goda förutsättningar för europeiska aktier de närmaste tre åren. Ökad likviditet, relativt låga P/E tal och avsaknad av räntor i Europa kommer att inflatera aktiemarknaden. Störst kursrörelser ser vi sannolikt i de sydeuropeiska länderna och framför allt Spanien och Portugal.