Vid årsskiftet var det 30 år sedan Spanien blev fullvärdig medlem i den europeiska gemenskapen som senare blev EU. Men det är en svart bild över Europa som målades upp av världens ekonomiska och politiska toppskikt vid Davosmötet i januari. EU är på gränsen till kollaps och snart kan kontinenten ”brytas itu”. Av Ola Josefsson
Twitter: @JosefssonOla

Den 12 juni 1985 Kungliga slottet i Madrid: Spanien skriver under fördraget om att ansluta sig till den Europeiska Gemenskapen, EG, under överseende av Europakommissionens ordförande Jacques Delors.
”Vi känner alla ett ansvar och den spanska regeringen vet hur de ska uppfylla kraven som Europa ställer på Spanien” säger kung don Juan Carlos I.
”Spanien är en gammal nation med erfarenhet och kunskap. Med ungdomlig entusiasm är vi övertygade om att enhet är det viktigaste i framtiden” säger regeringschefen Felipe González.

Den 1 januari 1986 blev Spanien tillsammans med Portugal fullvärdiga medlemmar i EG som utökades från tio till tolv länder.

Spaniens marsch mot Europa inleddes tidigare. Aránzazu Beristain som var Spaniens representant vid Europakommissionen har sagt att marschen ”var lång och svår”. Den inleddes 1977 med Adolfo Suárez, fortsatte med Leopoldo Calvo Sotelo och Felipe González. ”Samtalen försenades flera gånger och det fanns tider då förhandlingarna tycktes ha avstannat helt” har Beristain berättat. Efter undertecknandet i juni 1985 tog processen marschfart och slutligen blev Spanien medlem.

För Spanien liksom för oss Spaniensvenskar har EU betytt mycket. Inte minst när det gäller investeringar i infrastrukturen. För semestrande européer och företag inom tillverkning som satsade i nya fabriker på Iberiska halvön var behovet av nya vägar och förbättrad infrastruktur stort.
Från att Spanien blev medlemmar 1986 och fram till 2013 har EU bidragit med
13.752 miljoner euro till Spanien. Samtidigt har Spaniens bidrag till EU varit 10.376 miljoner euro. Det betyder att Spanien har fått mer än vad man har gett.

Med Spaniens inträde öppnades EU-dörren på vid gavel i södra Europa och Medelhavet då Madrid fick en viktig roll. Med det spanska medlemskapet öppnades också en Europadörr mot det spansktalande Latinamerika.

EU-medlemskapet har också betytt kärva ekonomiska tider, tuffa krav och reformer som Spaniens befolkning känt av. Ett räddningspaket till banker på 41.300 miljoner euro gjorde att Spanien under en tid inte fick ta egna finansiella beslut utan Bryssels medgivande.

Och det finns fler mörka moln över Europas himmel. Avgörandets timmar är inne för Europa och den gamla kontinenten står inför ett politiskt och ekonomiskt stup. Vid Davosmötet talades det om konkreta hot som kan få EU på fall: Flyktingkrisen har skapat sprickor i unionen och en kollaps av Schengensystemet. Terrorhotet och extremism i länder som Österrike, Frankrike och Sverige (läs Göteborg som bland Europas storstäder i förhållande till sin folkmängd bidraget med flest personer till stridande våldsbejakande extremism). Andra hot för Europa är Greklandskrisen och Brexit – Storbritanniens eventuella utträde ur unionen – samt Ukrainakonflikten.

Om vi jämför situationen i flera EU-länder tycks Spanien trots politisk kris vara ett av de lugnaste. Spanien har alltid velat sitta på första parkett och har varit en lojal och konstruktiv partner sedan 1986. Av fem ovanstående hot berör kanske terrorhotet mest. Här är Spanien ett föregångsland, inget annat land har damsugit sitt territorium på misstänkta terrorister. Och få spanska medborgare har anslutit sig som IS-krigare.

Spanien var även förutseende inför flyktingströmmen. Vissa politiker, myndigheter och medier riktade skarp kritik mot Spanien för att de bidrog till Fästning Europa när de byggde upp taggtrådsstängsel och bevakningssystemet SIVE (Sistema Integrado de Vigilancia Exterior) vid enklaverna Melilla och Ceuta som är EU:s södra gräns mot Afrika.
Samma politiker och myndigheter som kritiserade Spanien, kan nu själva inte hantera flyktingtrycket, och med polisiära resurser som inte räcker till för att skydda allmänheten. Det beror på det höjda terrorhotet men också på den pågående flyktingkrisen.
Spanien är mer uppdaterat än Sverige där polisen har valt att hemlighålla för allmänheten hur mycket resurser som går åt till brott som berör migrantsituationen. Efter att Spanien införde utökad bevakning i Medelhavet har flyktingströmmen minskat rejält. Hur många människoliv Spanien har räddat genom att installera SIVE kan vi bara spekulera kring.
Om inte Spanien hade försvårat för illegala flyktingar att ta sig över Gibraltar sund skulle fler troligtvis ha drunknat. Människosmugglare har inte fått fortsätta att arbeta ostört i spanska farvatten som på andra håll.

Sedan återstår det stora problemet. Inte flyktingströmmen i Europa utan världspolitikernas oförmåga att lösa Syrienkonflikten.