I USA reviderade man nyligen upp BNP för andra kvartalet rejält till 2,5 procent jämfört med samma period i fjol. Därmed överträffades analytikernas prognoser på 2,2 procent och den ursprungliga snabbprognosen på 1,7 procent kom på skam. Det innebär att den amerikanska ekonomin växte dubbelt så snabbt under årets andra kvartal som under det första. Av Jesper Hertz, Chief Representative Nordea Bank S.A.

De främsta orsakerna var en förvånansvärt stark uppgång på bostadsmarknaden och en oväntat stor ökning för företagens investeringar: antalet nystartade husbyggen steg med 12,9 procent under andra kvartalet – fjärde kvartalet i rad med en tvåsiffrig ökning – och företagens investeringar tog ett rejält skutt på 16,1 procent. Dessutom var lageromsättningen i detaljhandeln betydligt större än vad man tidigare väntat, vilket tyder på högre konsumtion.

BNP-rapporten speglar också att underskottet i den amerikanska handelsbalansen har minskat märkbart. I juni uppgick underskottet till 34,5 miljarder dollar, den lägsta nivån sedan 2009, jämfört med 43,7 miljarder dollar i maj. Den första prognosen för juli ligger dock på 39,1 miljarder. Det främsta skälet till den stora nedgången tros vara minskad efterfrågan på importerad olja till följd av ökad utvinning av skiffergas och skifferolja genom hydraulisk spräckning (fracking) och andra innovationer på energiområdet.

USA:s tillväxt under andra kvartalet kan också ha gynnats av att man anammat en ny metod för att beräkna BNP. Numera ingår det beräknade värdet på olika varor och tjänster som tidigare inte funnits med i ekvationen (till exempel produktionskostnader inom television, film och musik, forskning och utveckling, med mera). Tanken är att BNP hädanefter ska fånga in de allt viktigare immateriella tillgångarna i ekonomin istället för att ensidigt fokusera på industri- och jordbruksproduktionen. Den här förändringen kan få USA:s ekonomi att växa med hela 370 miljarder dollar.

Stora orosmoln
Det är fortfarande inte säkert om den amerikanska ekonomin kan fortsätta att växa i samma takt som den verkade göra under andra kvartalet i år. Om kommande statistik, särskilt för sysselsättningen och arbetslösheten, bekräftar att så är fallet, drar Federal Reserve sannolikt ned på sina obligationsköp. Det är svårt att fastställa hur mycket dessa stödköp har stimulerat tillväxten i USA, men en neddragning kan destabilisera ekonomin.

Men finns det stora orosmoln vid horisonten. Det aktuella geopolitiska läget har pressat upp oljepriset och ett eventuellt militärt ingripande i Syrien kommer att medföra stora kostnader.

Dessutom kvarstår den på intet sätt oviktiga frågan om det amerikanska finansdepartementets skuldtak på 16,7 biljoner dollar. USA beräknas nå skuldtaket i mitten av oktober och sedan kan staten inte längre låna pengar och därmed inte klara sina betalningar. För att lösa denna fråga krävs en överenskommelse mellan republikanerna och demokraterna. Att inte göra någonting har förstås sitt pris, men de kompromisser som kanske måste göras för att höja taket kan också straffa sig.

Den amerikanska ekonomin klarade de budgetnedskärningar som krävdes för att undvika budgetstupet i januari, men det är långt ifrån säkert att ekonomin fixar skivan en gång till.