Den spanska vänstern har ett delat förhållande till ETA. Givetvis måste terroristorganisationen fördömas, samtidigt har många vänsterintellektuella hyllat ETA som en befrielserörelse. Terroristorganisationen ETA sågs som en frihetsrörelse fram till att demokrati infördes i Spanien. Att ETA även dödade människor dessförinnan spelar mindre roll Av Ola Josefsson
Den spanske kungen Juan Carlos I är den som stått högst upp på ETA:s dödslista. Politiker, poliser, civilgardister, säkerhetsfolk, företagare, civila och barn har dödats eller hotats.
Spanjorernas avsky mot ETA har i regel varit tydlig. Vem minns inte den 15 juli 2000 då ETA kallblodigt sköt ihjäl PP-politikern José María Martín Carpena i Málaga med fyra skott framför hans fru och barn. Över 300.000 Málagabor slöt upp på stadens gator i samband med en protest. Det är den största manifestationen i Málagas historia.
Den spanska terroristorganisationen ETA meddelade den 20 oktober att rörelsen lägger ned vapnen för gott. Beskedet kom som många gånger tidigare via den baskiska tidningen Gara. ETA talar endast om ett ”definitivt upphörande av väpnad aktivitet”, men de säger ingenting om att terroristgruppen ska upplösas eller om gruppen ska avväpnas. Någon ursäkt till ETA-offren framförs inte heller.

Beskedet från ETA att lägga ned den väpnade aktiviteten kom exakt en månad före det spanska allmänna valet. Att ETA håller en socialistisk regering före en högerregering är ingen hemlighet. Kan PSOE plocka röster på ETA:s utspel, en del bedömare tror det.
Redan i somras spekulerades det i att ETA skulle upprätthålla ”permanent vapenvila” fram till de allmänna valen i Spanien som enligt ursprungsplanen skulle ha varit i mars nästa år.
Vid lokalvalen i maj fick koalitionen Bildu stora framgångar i Baskien. Det radikala vänsterpartiet Bildu bildades före kommunalvalet efter att ha blivit godkänt av Spaniens författningsdomstol Tribunal Constitucional. Författningsdomstolen fick utstå hård kritik för sitt beslut (med sex röster mot fem) att låta koalitionen ”nationalistiska baskiska partiet Bildu” delta i kommunalvalen 22 maj.
Bildu tog sedan makten i 123 kommuner i Baskien, ibland annat San Sebastián. Samtidigt får Bildu under de närmaste fyra åren statsbidrag på närmare 1.869 miljoner euro. ETA däremot brottas med finansiella problem. Med Bildu finns en aktör på den politiska banan som dessutom har goda finanser och som även plockat ned den spanska flaggan och porträtt på den spanske kungen i vissa kommunhus i Baskien. Nationalisterna och extremvänstern applåderar.
ETA har fram till oktober avvaktat för att se hur det nya politiska partiet Bildu växer i sina kläder och vilka möjligheter partiet har i det politiska livet. ETA har sett att Bildu har spelat ut sina kort rätt. Kraven att ETA-fångar ska flyttas till fängelser i Baskien hördes efter lokalvalen liksom att den nuvarande spanska kriminalvårdspolitiken ”ska avvecklas”, allt detta ligger i linje med ETA:s önskemål.
ETA:s (Euskadi Ta Askatasuna, Baskiskt hemland och frihet) krav att Baskien blir en självständig nation har misslyckats. Regionen i norra Spanien har å andra sidan fått ett visst mått av självstyre. Och enligt ETA, med 857 liv på sitt samvete, är det lättare att få till utökat självstyre om en socialist sitter på posten som premiärminister i Madrid.
För övrigt kommer den extrema baskiska vänstern Amaiur att kandidera vid det allmänna valet den 20 november. Bakom Amaiur står partiet Aralar och Bildu. Det finns kritiska röster som menar att Amaiur skulle vara det förbjudna Batasuna men i en annan skepnad.
ETA har under årens lopp rest många krav som att fängslade ETA-fångar ska få avtjäna sina straff vid fångvårdsanstalter i Baskien samma krav som Bidu reste efter lokalvalet. Jag hoppas att man inte går terroristorganisations önskemål till mötes i denna fråga. Att en terroristorganisation ska bestämma var dömda terrorister ska sitta fängslade är knappast till stöd för anhöriga till terrorismens offer.