Den spanska bankkrisen kan ha mer att dölja. Det menar Pehr Wissén, adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm, i samband med en intervju i Sveriges Radio.
”Det har kommit fram stora förluster i spanska banker de senaste månaderna, förluster som inte har redovisats förr och man är orolig för om det finns mer. Har vi sett alla problemen i den spanska ekonomin eller finns det mer som kommer att krypa fram?”
Enligt Pehr Wissén har det byggts väldigt mycket hus, flygplatser industrifastigheter och allt möjligt som har varit finansierat med lån i lokala sparbanker. I bankernas redovisningar har byggena tagits upp till rätt höga värden, men det går inte att sälja dem till de priserna längre, de verkliga värdena är mycket lägre. Om alla de husen är nedskrivna till sina riktiga marknadsvärden, vilka de nu är, det kan ingen veta säkert och det är oron som gör marknaden nervös.
De sjunkande fastighetspriserna kan göra de spanska bankernas förluster till ett stort svart hål.
Christian Börjesson, investerare och chefsstrateg på Nordea, liknar tillståndet i Spanien vid en bilkrock i slow motion som gradvis börjar accelerera.
”Jag tror att man kan misstänka att det finns större nedskrivningsbehov kvar för många spanska banker, och finns det osäkerhet så blir det riskpremier och det innebär att obligationsräntorna går upp”, säger Christian Börjesson till Sveriges Radio.
Under gårdagen handlades tioåriga spanska statsobligationer till en ränta kring 6,5 procent, en nivå som närmar sig Grekland, Portugal och Irland när de tvingades till nödlån. Skillnaden är att Spaniens ekonomi är så mycket större och viktigare för Europa.
Den Europeiska Centralbanken, ECB, underkänner Spaniens plan för hur den krisdrabbade spanska storbanken Bankia ska räddas. Det rapporterar Financial Times.
Spaniens plan är att staten köper bankens aktier och betala med statsobligationer till ett värde av många miljarder euro. Men ECB anser att Bankia måste stärkas med verkliga pengar, inte värdepapper.
