Efter att 26 EU-länder vid ett extrainsatt EU-toppmöte på torsdagskvällen sagt ja till en omfattande försvarsplan öppnar Spaniens regeringschef Pedro Sánchez dörren för att höja försvarsanslagen.
EU-länderna måste ta större ansvar för sitt försvar i ljuset av USA:s förändrade hållning.
Vid torsdagens extrainsatta EU-toppmöte var 26 av de 27 länderna överens om att ge ett starkt stöd till Ukraina. Bara Ungern valde att inte skriva under uttalandet.
Nå två procent före 2029
Spanien som lägger minst pengar på försvarsbudgeten av Natos medlemsländer har kritiserats åtskilliga gånger. Av Natos 31-medlemsländer bidrar Spanien med minst pengar, 1,28 procent av landets BNP. Spanien hoppas nå målet, två procent, till 2029.
Men efter torsdagskvällens möte säger Pedro Sánchez att han är villig att göra en ansträngning för att se till att Spaniens försvarsutgifter når 2 procent av BNP före 2029.
Sánchez kommer i nästa vecka på torsdag att presentera regeringens ståndpunkt angående de utmaningarna som Europa står inför. Han undviker att lova något samarbete med Partido Popular och utelämnar helt Vox.
Återhållsam
Till skillnad från andra europeiska regeringschefer som har varit mycket tydliga och direkta i budskapen till ländernas invånare om allvaret, har Sánchez hittills varit återhållsam.
Jämfört med Frankrikes Emmanuel Macron som har talat om att hotet från öst har återvänt, har Pedro Sánchez var fåordig i sina uttalanden.
Den spanska regeringschefen sitter i en svår sax med koalitionspartner som yttervänteralliansen Sumar som inte vill se några utökade försvarsutgifter. Andra stödpartier som Izquierda Unida, Podemos och det baskiska regionala Vänsterpartiet EH Bildu vill att Spanien lämnar Nato.
Fredsbevarande styrkor
Försvarsministern Margarita Robles bekräftar att Teodoro Esteban López Calderón från försvarsstaben närvarar i Paris på tisdag då de europeiska stabscheferna möts för att diskutera en eventuell utplacering av fredsbevarande styrkor i Ukraina.
Torsdagskvällens fempunktsplan som EU-kommissionens ordförande presenterade 4 mars syftar till att stärka kontinentens försvarsförmåga med omkring 800 miljarder euro.
Fempunktsplanen
Den första delen av planen handlar om att tillåta större nationella budgetunderskott för försvarssatsningar. Det möjliggörs genom att en undantagsklausul i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt aktiveras.
Planens andra del ska möjliggöra lån på runt 150 miljarder euro till medlemsländerna för försvarsinvesteringar.
Den tredje punkten i planen handlar om att använda kraften i EU:s budget, så att medlemsländerna ska kunna omdirigera pengar till försvarssatsningar.
De två sista åtgärder syftar till att mobilisera privat kapital genom att påskynda spar- och investeringsunionen och genom europeiska investeringsbanken.
Den 19 mars väntas ytterligare förslag från EU-kommissionen.
Källa: Europaportalen
