Den genomsnittliga väntetiden för att träffa sin husläkare är längre än nio dagar.
Samtidigt hänger upprördheten över problem under pandemin kvar.
Under Covid-19-pandemin tillsynnliggjordes ett flertal brister i den spanska sjukvården. Många är fortfarande besvikna på sjukvården och missnöjet har växt på grund av längre väntetider.
Enligt den senaste ‘Hälsobarometern’, en årlig undersökning som genomförs av det offentliga institutet CIS (Centro de Investigaciones Sociológicas), ligger nöjdheten bland de som använt sjukvården under 2023 på 6,27 av 10. Nästan 0,5 poäng lägre än den var innan pandemin.
Det enda positiva med resultaten är att missnöjet ser ut att ha nått en bottennotering. Resultatet har inte sjunkit lägre jämfört med 2022 efter att ha dalat år för år den senaste tiden.
Endast 56,7 procent av spanjorerna anser att sjukvården fungerar bra. 15 procent färre än 2019, visar rapporten.
90 procent uppger dock att de är nöjda med vården under en sjukhusvistelse när de väl fått tid och plats. Samma siffror för besök hos husläkare och specialister ligger mellan 81 och 83 procent.
Den lägsta noteringen hittar vi hos landets akutmottagningar. Där är endast 75 procent av patienterna nöjda efter sina besök.
Långa väntetider
Det är främst långa väntetider som ligger till grund för det stora missnöjet. Tiden det tog att få tid hos sin husläkare var förra året längre än 9 dygn vid 80 procent av tillfällena.
Vid 40 procent av fallen då en husläkare skickade vidare en patient till en specialist var väntetiden på den första konsultationen tre månader.
Privata sjukförsäkringar ökar
Sedan 2015 har antalet spanjorer som skaffat en privat sjukförsäkring ökat stadigt. Idag har nästan 30 procent av befolkningen privat täckning för sjukvård. 21,5 procent betalar ur egen ficka medan 9,4 procent har det som förmån via jobbet.
Av de som tagit ut en privat försäkring uppger två av tre att det är de långa väntetiderna inom den offentliga vården som är huvudorsaken till att skaffa privat täckning.
