Skyhög inflation och en allmän ovilja bland spanska arbetare att begära lönehöjningar ser ut att orsaka den största nedgången i köpkraft i Spanien sedan 1984.

Det började med stigande elpriser under 2021 samt under första kvartalet 2022 med ett historiskt högt rekord på 544€/MWh i mars 2022. Sedan började kostnaderna för gas och bränsle att stiga, först som en konsekvens av stigande elpriser och sedan på grund av kriget i Ukraina.

Som ett resultat av allt detta sköt inflationen i höjden och i mars 2022 steg den till en 37-årig högsta nivå. Vissa livsmedelsprodukter har blivit dyrare än någonsin, vilket orsakar ännu mer påfrestning på spanjorernas plånböcker.

Under det senaste året har konsumenter i Spanien mött kraftigare prisökningarna än i någon större europeisk ekonomi, vilket har fått matpriset att stiga kraftigt sedan början av detta år. Inflationen i Spanien svävar nu runt 10 procent, medan löneökningarna 2022 bara har höjts med 2,4 procent i genomsnitt.

Avgörande är att det inte är en del av den spanska arbetskulturen att be om lönehöjningar. En nyligen genomförd YouGov-undersökning centrerad på europeiska arbetstagare fann att bara en av fem spanska arbetare planerar att be sina chefer om en löneförhöjning under 2022 – den lägsta andelen av de 18 länder som undersöktes. De anställda i Spanien hävdade att deras ovilja att begära löneförhöjning berodde på att inte tror att de skulle få det.

Det är värt att notera att lönerna i Spanien inte är höga jämfört med de flesta av dess grannar. Medellönen i Spanien låg på 26.537 € / år 2020, 9.528 € (-26 procent) under genomsnittet i euroområdet (36 065 €), enligt OECD-data.

Allt detta bidrar till den största nedgången i köpkraft i Spanien sedan 1984.

Enligt uppskattningar från Spaniens riksbank kan inflationen nå i genomsnitt 7,6 procent 2022 jämfört med förra året, medan lönerna förväntas växa strax under fyra procent. Senast en så stor skillnad sågs mellan ökningen av kostnaden för produkter och löner var redan 1984. Då steg konsumentprisindex (KPI) med 11,3 procent, medan lönerna steg med 7,8 procent, vilket visar en skillnad på 3,5 punkter. I år pekar prognoserna på att ökningen av KPI når 9,8 procent medan löneuppgången, som sett ovan, blir strax under 4 procent, vilket innebär en skillnad på minst 4,8 punkter.

Situationen är särskilt oroande när effekterna av pandemin beaktas. 2021 tappade spanjorerna redan mycket köpkraft, eftersom skillnaden mellan priser och löner var 1,5 punkter förra året. Detta innebar att lönerna i genomsnitt var värda cirka 400 euro mindre än föregående år.

Kan man göra något åt det?
Redan i mars 2022 bad de spanska fackföreningarna om en löneökning med minst fem procent för att kompensera för inflationsökningen. Emellertid avvisade arbetsgivarorganisationerna den spanska federationen för företagsorganisationer (CEOE) och den spanska federationen för små och medelstora företag (CEPYME) framställningen och hävdade att företagen fortfarande kämpar för att återhämta sig från effekterna av pandemin och inte har råd.

Internationella valutafonden (IMF) är också emot en kraftig löneökning, eftersom den bedömer att en sådan åtgärd bara skulle provocera fram en inflationsspiral som skulle förvärra problemet och förhindra att det kontrolleras på medellång sikt. Den uppskattar att om företag tvingas betala sina anställda mer men tjänar lika mycket, kommer de i sin tur att behöva öka kostnaden för det de säljer, så en ond cirkel skulle inträda som skulle förvärra situationen.

Är spanjorerna ovilliga att begära en löneförhöjning?
Trots allt detta avslöjade en studie av det internationella marknadsundersökningsföretaget YouGov för bara en månad sedan att spanska arbetare är minst villiga att begära en löneförhöjning av totalt 18 undersökta utvecklade länder. Endast omkring 20 procent av yrkesverksamma i Spanien funderar på att be om en löneförhöjning och 74 procent säger att de inte frågade eftersom de antog att det inte fanns något sätt att deras arbetsgivare skulle gå med på det. Bland de som övervägde att begära en höjning sa 37 procent att de ville begära höjningar på mellan 2,1 och 5 procent, medan 23,5 procent skulle be sitt företag om en höjning på mellan 5,1 och 10 procent, och endast 12 procent sa. de skulle be om mer än 10 procent.