När Spaniens gick med i Nato 1982 var ett av skälen att den unga demokratin skulle stärkas och integrera sig i västvärlden. På måndagen uppmärksammades årsdagen och nu vänds blickarna mot öster efter den ryska invasionen av Ukraina. Men även söderut där jihadismen expanderar.
Det hölls många tal på måndagen i samband med årsdagen av Spaniens inträde i Nato den 30 maj 1982. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var på plats vid Kungliga teatern i Madrid där årsdagen uppmärksammades stort med 300 inbjudna gäster. Han fick bland annat höra att den spanska regeringschefen Pedro Sánchez lovar att utöka militärutgifterna.
– Vi ser det som en väsentlig insats, sa Sánchez trots att han saknar stöd i beslutet från koalitionspartnern Unidas Podemos.
Läs mer: Spricka i regeringen: Unidas Podemos stöder inte Sveriges Nato-ansökan
Sánchez sa vidare att det europeiska och spanska samhället har lidit både socialt och ekonomiskt av konsekvenserna efter den ryska invasionen.
– Idag är vår säkerhet hotad av Putinregimen. Det kräver en ökning av försvarsbudgeten, det är nödvändigt att göra det.
Spaniens försvarsutgifter för 2022 ligger på 10,15 miljarder euro vilket motsvarar 1,03 procent av BNP. Siffran är nästan tio gånger större än budgeten för kulturdepartementet (1,58 miljarder euro) och är större än budgeten för utbildningen (6 miljarder euro).
Men i förhållande till BNP lägger Spanien näst minst på försvaret, bara Luxemburg redovisar en lägre siffra.
Spaniens kung Felipe VI uppmärksammade vid sitt tal ”kriget i Ukraina som en oacceptabel rysk aggression och hotet söderifrån i form av framväxande jihadism och terrorism”.
(Foto: Kungahuset Casa Real)
