Regionpresidenten i Castilla-La Mancha, Emiliano García-Page, är kritisk till förslaget om att terrorbrott ska ingå i amnestilagen för tidigare dömda katalanska separatister och de som fortsatt är under utredning.
Emiliano García-Page spar inte på orden och placerar sitt parti i ”utkanten av grundlagen”.
Det mesta i Spanien i våra dagar handlar om katalanska separatister och deras krav för att stödja regeringspartiet PSOE och Pedro Sánchez. Och PSOE och Sánchez gör vad som helst för att få sitta kvar att styra.
Som att erbjuda dömda katalanska separatister amnesti.
Maktpartiet PSOE är splittrat även om partiledningen och partiledaren Pedro Sánchez försöker göra allt för att hålla ihop manskapet. Sedan tidigare har veteranpolitikern och Spaniens tidigare premiärminister Felipe González helt avfärdat amnestilagen och att ha något att göra med dömda katalanska separatister.
Emiliano García-Page som är regionpresident i Castilla-La Mancha placerar sitt parti i utkanten av grundlagen. Ett uttalande som fick ledande karriärpolitiker hos PSOE att höja rösten. Transportministern Óscar Puente svarade med att placera socialistledaren i Kastilien-La Mancha i ”utkanten” av sitt partiet.
I dagsläget styr PSOE endast i tre regioner. I Castilla-La Mancha har partiet egen majoritet. I Asturien styr PSOE tack vare stöd av Förenade vänstern IU och Podemos. I Navarra är det en koalition mellan PSOE och Geroa Bai, Contigo Zurekin och EH Bildu med rötter i den terrorstämplade vänstergerillan ETA.
Under gårdagen fördömde den spanske domaren Manuel García Castellón den spanska PSOE-regeringen som har kommit överens med de katalanska separatistpartierna Junts och ERC om ändringen av amnestilagen med vilken de avser att skydda Carles Puigdemont och nummer 2 hos partiet ERC, Marta Rovira och CDR mot anklagelserna för terrorism.
Enligt domaren var Carles Puigdemont ansvarig för de oroligheter som uppkom i samband med plattformen Tsunami Democràtic incidenter 18 oktober 2019 där flera poliser skadades.
Det handlade om våldsamma indslag med kränkningar för ”rätten till liv och fysisk integritet” enligt artikel 15 i konstitutionen och artikel 2 i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.
