Den 6 december är det helgdag i Spanien. I år är det 45 år sedan folkomröstningen om grundlagen från 1978 hölls vilket spanjorerna röstade ja till.
Årsdagen inträffar samtidigt som grundlagen är under hårt tryck från diverse grupper i samhället.
Spanien är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell monarki med en regeringschef – premiärministern – och en statschef – kungen. Men det är flera grupper som exempelvis baskiska och katalanska separatister som visar sitt motstånd mot att kungen är statschef. De uteblir från evenemang där monarken närvarar.
Senaste tiden har vi upplevt en politisk och institutionell konfrontation som blivit resultatet av den genomförda pakten och eftergifter som amnestilagen till katalanska separatister för att Pedro Sánchez skulle få tillräckligt med stöd för att bilda regering.
Uttrycket ”lawfare” har dykt upp i politiska sammanhang senaste tiden där rättssystemet utnyttjas för att uppnå politisk vinning.
På måndagen hölls ett symposium med anledning av konstitutionsdagen den 6 december.
Förutom politisk och social polarisering som spär på problemen finns det en växande misstro mot grundlagen bland unga människor. Det sa professorn i statsvetenskap vid universitetet i Málaga, Manuel Arias, professorn i etik och politisk filosofi vid UMA, Manuel Toscano och professorn i konstitutionell rätt vid universitetet i Granada, María Dolores Requena de Torre, när de under måndagen medverkade vid ett symposium med anledning av konstitutionsdagen den 6 december. Det är tidningsgruppen Vocento som arrangerar ett antal forum med anledning av årsdagen.
Toscano beskriver grundlagen eller konstitutionen som en framgångsrik historia men tillade att det också finns mörka moln på himlen.
– Det är inte bra tider för konstitutionella demokratier i världen och att det påverkar de yngre men även andra, sa Toscano och påminde om attacken som inträffade vid Kapitolium i USA.
Enligt Manuel Arias, professor i etik och politisk filosofi vid UMA, är Spanien i nuläget ett av de mest drabbade länderna där grundlagen är under konstant tryck.
Under fem år har centralregeringen varit beroende av politiska krafter som är destruktiva för konstitutionen som katalanska och baskiska separatistpartier som Junts, Bildu, ERC eller vänsterradikala Podemos som ifrågasatt vad de kallar ”78 års regim”.
– Det bidrar till tvivel om konstitutionen och vilken uppfattning som medborgarna har av konstitutionen, säger Arias.
Det handlar om ”politisk extremism” som påverkar rättsstatsprincipen och även ”hotar” landets enhet då självständighetsrörelser påverkar regeringen.
Det som gör det svårt att få en social respons är att ett socialdemokratiskt parti sitter vid makten och inte extrema högerkrafter som i Ungern eller som tidigare i Polen och USA. Hade det varit extrema högerkrafter som gått emot grundlagen och styrt i Spanien skulle det sociala larmet vara högre, menar Manuel Arias.
Den 6 december kommer Konstitutionsdagen att uppmärksammas över hela Spanien med manifestationer till försvar för grundlagen.
