Under de senaste 15 åren har antalet utländska medborgare som sitter frihetsberövade vid spanska anstalter minskat med 35 procent. 2009 var det rekord i antalet utlänningar i fängelser i Spanien med 27.162.
Ifjol var siffran 17.793 visar rapporten Anuario Estadístico från Inrikesdepartementet som nyhetsbyrån EFE redovisar.
Ifjol satt 56.698 personer frihetsberövade i fängelser i Spanien varav 39.005 var spanska medborgare.
I slutet av 2023 representerade utlänningarna 31,2 procent av samtliga frihetsberövade. Det var en uppgång med 1,1 procentenheter jämfört med 2022 och därmed avbröts den nedåtgående trenden som varit tydlig sedan 2009 med färre utlänningar i spanska fängelser.
36,2 procent av de utländska interna kommer från Nordafrika.
I absoluta tal ökade antalet dömda interner med 947 varav 935 var utlänningar och bara tolv var spanska medborgare under fjolåret.
Drygt hälften av fångarna (54,3%) avtjänar straff för rån eller brott mot folkhälsan (läs narkotikabrott).
Antalet dömda för sexualbrott och våld i nära relation har ökat och utgör numera 21,4 procent av det totala antalet frihetsberövade.
När det gäller kvinnor sitter en av fyra i fängelse för narkotikarelaterade brott och fyra av tio för rån.
Medelåldern för dömda är 41,7 år.
250 fångar för terrorbrott
Den 31 december 2023 var det 250 som satt frihetsberövade för terrorbrott varav 35 var kvinnor. Av samtliga var det 143 medlemmar vid den terrorstämplade vänstergerillan ETA (59,6 %), 81 var fängslade för islamistisk terrorism, 14 för att tillhöra vänsterradikala Grapo, fyra för Resistencia Galega och tre för att vara från grupper som stödjer terrorism.
Andalusien hade flest interner vid senaste årsskiftet med 12.551 följt av Katalonien med 8.041 och Madrid, 7.066.
Spaniens största anstalt är Antoni Asunción Hernández i Valencia med 2.127 interner.
